Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 6 bokstäver.

skälva

Vad betyder skälva?

att röra sig fram och tillbaka i korta, snabba rörelser, till exempel av kyla, rädsla eller vibrationer; som substantiv en sådan rörelse eller darrning

Synonymer till skälva

Motsatsord till skälva

Exempelmeningar

  • Hon skälvde av kyla när hon stod utanför i regnet.
  • Rösten skälvde lite när han berättade om olyckan.
  • Golvet skälvde varje gång ett tåg passerade under huset.

Varifrån kommer skälva?

skälva, fsv. skicelua (ipf. skalf) = isl. skjalfa, da. skcelve, ags. scielfan; bl. a. sammanställt med fslav. kolebati, skaka, vackla (Zupitza Gutt. s. 154); ovisst. - Härtill sbst. sv. dial. o. ä. nsv. skäl(f)va, frossa, fsv. skicelva, av en bildningstyp (med samma vokal som grundverbets presensstam), som annars mest uppträder i sammans. ss. t. ex. fsv. frän-, ncer-vara (nu frånvaro osv.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.