räv

Synonymer till räv

Ordlistorna anger inga synonymer för räv.

Varifrån kommer räv?

räv, fsv. ræver = isl. refr, da. ræv, av urnord. *reƀa-, ett blott nord. ord, sannol. egentl. 'den (röd)brune', jfr grek. orphnós, mörkbrun, till en ie. rot erebh, vartill även järv (erbh-), jfr f. ö. järpe, rapphöna o. ripa. Säkerl. ett noa-namn; se skog slutet. Likheten med fin. repo, som uppträder i de flesta finsk-ugr. spr., är väl rent tillfällig. — Härtill ä. nsv. smeknamnsformen räbbe = nisl. rebbi (Bj. H.). — En samgermansk ordstam som beteckning för 'räven' är annars fuh-, fuhs- i got. fauhô, isl. fóa, ty. fuchs o. eng. fox (isl. fox n. blott i betyd. 'bedrägeri'); möjl. till sanskr. púccha, svans. Gemensamt ieur. namn för djuret saknas, ehuru det är inhemskt i Europa. Om mickel o. fra. renard se under mickel. — Ha en räv bakom örat, motsv. i da., med tanke på rävens list ombildat efter sådana uttr. som ty. einen schalk (schelm) hinter seinen ohren haben (t. ex. Th. Murner 1512), es hinter den ohren haben m. fl.; jfr ä. nsv. dölja sin skalk, icke kunna dölja sin skalk (Brasck) osv. Starkt utstående öron ansågos tyda på förslagenhet. En listig människa kallas 'räv' i en mängd språk, bl. a. i lat. o. grek. — Ingår i det adliga familjen. Rääf (i Småland); jfr t. ex. Bagge (av Berga), Drake (av Hagelsrum), (von) Gedda, Giös, Hermelin, Uggla.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.