Synonymer till säv
Ordlistorna anger inga synonymer för säv.
säv på engelska
rush (stor gräsliknande växt).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer säv?
säv, Scirpus, i dialekter även säva, siva (i vissa skån. dialektalt plural säver, även om kaveldun, Typha), fornsvenska sæf n. = isländska sef, äldre danska sev, danska sif; engelska dialektalt seave från nordiska; ett speciellt nordiska ord; väl en ursprungligen s-stam, av germanska *sebaz, *sebis; möjligen, med Falk-Torp, med syftning på den ihåliga porösa stängeln, till indoeuropeiska sip, droppa, i till exempel medellågtyska séver, slem, växelform till sib i sippra och så vidare, och i så fall kanske besläktat med tyska sieb, såll, och så vidare (se sikt 2); jämför analogien: fornslaviska situ, säv: silo, såll. - Numera väl blott koll. och med den-kön, såsom redan till exempel Sahlstedt 1773 (m.), uppkommet ur plural bestämd form säven, använt som koll. Som neutrum ännu till exempel hos O. v. Dalin. I individuell betyd. i nysvenska i stället sävstrå. - Härtill en del ortnamn, till exempel Sävsjö. - I västgermanska språk i stället bland annat ett germanska *benuta- = fornsaxiska binut, fornhögtyska binuz (tyska binse), anglosaxiska *beonot (engelska bent); av ovisst ursprung.
Hellquists originaltext med förkortningar
säv, Scirpus, i dial. även säva, siva (i vissa skån. dial. plur. säver, även om kaveldun, Typha), fsv. sæf n. = isl. sef, ä. da. sev, da. sif; eng. dial. seave från nord.; ett speciellt nord. ord; väl en urspr. s-stam, av germ. *sebaz, *sebis; möjl., med Falk-Torp, med syftning på den ihåliga porösa stängeln, till ie. sip, droppa, i t. ex. mlty. séver, slem, växelform till sib i sippra osv., o. i så fall kanske besl. med ty. sieb, såll, osv. (se sikt 2); jfr analogien: fslav. situ, säv: silo, såll. - Numera väl blott koll. o. med den-kön, såsom redan t. ex. Sahlstedt 1773 (m.), uppkommet ur plur. best. f. säven, använt som koll. Som neutr. ännu t. ex. hos O. v. Dalin. I individuell betyd. i nsv. i stället sävstrå. - Härtill en del ortn., t. ex. Sävsjö. - I västgerm. spr. i stället bl. a. ett germ. *benuta- = fsax. binut, fhty. binuz (ty. binse), ags. *beonot (eng. bent); av ovisst ursprung.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.