Synonymer till nys
Ordlistorna anger inga synonymer för nys.
Exempelmeningar
- Journalisterna fick nys om skandalen.
- Hur fick du nys om festen?
- Polisen fick nys om planerna i tid.
Varifrån kommer nys?
nys, i få nys om något, Livin 1781 (nyss), för äldre få nysen, till exempel Sahlstedt 1773, Gyllenborg 1795 och ännu i vissa svenska dial, = norska faa nys(en) i, danska nys, underrättelse, av ett fornsvenska *nȳsn = isländska njósn f., underrättelse, norska nysn detsamma, gotiska niuhseins, besök, av germanska *niuhsīnī-, verbalsbst. till svenska dialektalt nysa ut, utforska, undersöka, Norrl., isländska nýsa, speja, undersöka, gotiska biniuhsjan, efterspara, fornsaxiska niusian, undersöka (jämte niusôn), fornhögtyska niusen, försöka, piniusan, erfara, ernå; för övrigt av omstritt ursprung; snarast, med (Diefenbach och) Uhlenbeck PBB 30: 267, att sammanställa med ryska njúchatĭ, lukta, nosa och dylikt, serb. njušiti, av indoeuropeiska *neuks-; alltså av samma slag som till exempel nosa upp och väl minnen från det gamla jägarlivet (jämför lära, spörja). Med avs. på bildningen jämför lösen 1 och värn; i fråga om växlingen av omljudd och oom-ljudd vokal i nordiska former av abstr. på -īnī jämför värn och isländska vǫrn. Formen nys för nysen beror därpå, att -en uppfattats som best. art.; jämför till exempel gry substantiv, av gryt, sate till satan. Utvecklingen ny- av niu- är att bedöma som i nypa och nypon; jämför även under njure och njuta. Möjligen har här för övrigt delvis sammanblandning egt rum med former på nus- i betydelsen 'snusa eller vädra efter' och dylikt, jämför norska faa nus i, snusa eller snoka upp, med biformer på sn-, till exempel norska faa snusen, snysen i och svenska, snusa, vädra, snoka, samt på hn-, till exempel isländska hnýsa, snoka, vädra.
Hellquists originaltext med förkortningar
nys, i få nys om något, Livin 1781 (nyss), för äldre få nysen, t. ex. Sahlstedt 1773, Gyllenborg 1795 o. ännu i vissa sv. dial, = no. faa nys(en) i, da. nys, underrättelse, av ett fsv. *nȳsn = isl. njósn f., underrättelse, no. nysn ds., got. niuhseins, besök, av germ. *niuhsīnī-, verbalsbst. till sv. dial. nysa ut, utforska, undersöka, Norrl., isl. nýsa, speja, undersöka, got. biniuhsjan, efterspara, fsax. niusian, undersöka (jämte niusôn), fhty. niusen, försöka, piniusan, erfara, ernå; f. ö. av omstritt ursprung; snarast, med (Diefenbach o.) Uhlenbeck PBB 30: 267, att sammanställa med ry. njúchatĭ, lukta, nosa o. d., serb. njušiti, av ie. *neuks-; alltså av samma slag som t. ex. nosa upp o. väl minnen från det gamla jägarlivet (jfr lära, spörja). Med avs. på bildningen jfr lösen 1 o. värn; i fråga om växlingen av omljudd o. oom-ljudd vokal i nord. former av abstr. på -īnī jfr värn o. isl. vǫrn. Formen nys för nysen beror därpå, att -en uppfattats som best. art.; jfr t. ex. gry sbst., av gryt, sate till satan. Utvecklingen ny- av niu- är att bedöma som i nypa o. nypon; jfr även under njure o. njuta. Möjl. har här f. ö. delvis sammanblandning egt rum med former på nus- i betyd. 'snusa el. vädra efter' o. d., jfr no. faa nus i, snusa el. snoka upp, med biformer på sn-, t. ex. no. faa snusen, snysen i o. sv., snusa, vädra, snoka, samt på hn-, t. ex. isl. hnýsa, snoka, vädra.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.