Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 4 bokstäver. Ett av de 500 vanligaste orden i svenskan, plats 116, nivå A1.

läsa

Vad betyder läsa?

Att titta på och förstå skrivna tecken eller text; att studera ämnen genom att ta till sig kunskap ur böcker; att tolka eller förstå något på ett visst sätt.

Synonymer till läsa

Motsatsord till läsa

Exempelmeningar

  • Jag läser en bok om historia varje kväll innan jag somnar.
  • Hon läser högt för barnen på söndagar.
  • Han läste av termometern och noterade temperaturen.

Varifrån kommer läsa?

Lånord från latin enligt Hellquist.

1. läsa, fsv. læsa (ipf. las), plocka, samla, läsa = isl. lesa ds., da. læse, fsax., fhty., ags. lesan (ty. lesen, eng. lease); i ags. o. eng. blott 'samla', medan 'läsa' där uttryckes genom ags. rǽdan (eng. read), egentl.: uttyda (se råda), jfr att samma språk också för 'skriva' ha ett avvikande, likaledes från runtiden nedärvt uttryck, nämligen wrítan (eng. write; jfr rita). Grundbetyd. 'plocka' har å tysk botten utvecklat sig till 'läsa' genom analogi från lat. legere, som betyder både 'läsa' o. 'plocka'. Besl. med litau. lesù, lèsti, plocka upp. — Den äldre betyd. 'plocka' ingår möjl. urspr. i uttr. läsa lusen av någon, såvida ej snarare här syftas på besvärjelseformler; jfr t. ex. fsv. læsa enom hest matken bort, dvs. genom läsning fördriva masken på en häst. — Avledn.: ä. nsv., fsv. läst, evangelium, predikotext = isl. lest; övers, av lat. lectio (se lektion). — Läsare som relig. o. kyrkohist. beteckning, från 1750-t, då om en pietistisk rörelse i Vgtl.; egentl.: som (flitigt) läser bibeln.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.