Synonymer till kyss
Varifrån kommer kyss?
kyss, Hels. 1587, liksom da. kys o. eng. kiss ombildat efter vb. kyssa osv., av ä. nsv. kuss Bib. 1541, fsv. kus(s)>, koss = isl. koss, fsax. kus, kos, fhty. kus (ty. kuss), ags. coss, av germ. *kussa-. Många tolkningsförslag, i allm. föga tilltalande; se litteraturförteckningarna hos Walde under bāsium, Olson Appell, sbst. s. 485. Säkerl. helt enkelt av onomatopoetisk karaktär liksom puss, ä. ty. buss, litau. buczů'ti, kyssa, m. fl. En annan bildning är sv. dial. muss, kyss, jämte myssa, kyssa (jfr Wigforss S. Hall. folkm. s. 80), vartill myss. — Härtill: kyssa = fsv., isl. = ty. küssen osv. Jfr med annan slutkonsonant got. kukjan, östfris. kükken. Likbetydande, men obesl. är grek. kynéō. — Ord med denna betyd. innehålla vanl. vokalen u, men begynnelseljuden växla, vanl. dock läppljud, såsom b, p o. m. — I ä. nsv. förekommer någon gång kyssår i betyd. 'smekmånad' = ty. kussjahr.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.