Synonymer till krypa
Varifrån kommer krypa?
krypa = fsv. = isl. krjúpa, da. krybe, y. fsax. criepen, mlty. krûpen, ty. dial. kriefen, ags. créopan (eng. creep); väl egentl.: kröka sig; jfr ags. cryppan, kröka; trol. rotbesl. med kropp (se d. o.). Vid sidan av germ. *kreup-, krypa, förekommer ett likbetyd. *kreuk- i no. krjuka, ty. kriechen osv. — Kausativum: no. krøypa = ags. críepan, draga ihop. — Krypand, se kricka. — Krypin, E. Lundgren 1849, som krognamn hos Bellman, bildat t. ex. som ortnamnen Vändom (vid körvägens slut), Tittut, Bialitt ('vänta lite'), krognamn, Blåsut osv.; jfr Vegesack.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.