Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4413, nivå B2.

mask

Vad betyder mask?

Ett föremål som täcker eller döljer ansiktet, till exempel för skydd, skämt eller för att inte kännas igen; även en levande organism som ett litet djur, eller en beläggning för ansiktet inom vård och skönhet.

Synonymer till mask

  • förklädnad
  • visir

Exempelmeningar

  • Kirurgen bar en mask för att skydda sig mot smitta.
  • Barnen hade ballonger och masker på kalaset.
  • Efter regnet la hon på en fuktgivande mask i ansiktet.

Varifrån kommer mask?

Lånord från franska enligt Hellquist.

2. mask (ansikts-), t. ex. Swedberg 1716: masqve, Serenius, jfr masquelarfwen Columbus Ordesk. = da., ty. maske, från fra. masque (eng. mask), mlat. masca o. 700, jfr ital. maschera, span. mascara (holl. masker). Ofta tolkat som utgående från arab. maskharat, gycklare. Häremot dock viktiga invändningar av Karpf WuS 5: 121 f., som själv i anslutning till äldre forskare anser ordet i rom. spr. lånat från sbst. maska i betyd. 'nät'; jfr till betyd.-övergången särskilt s. 123 o. om den ital. avledn. -era s. 124. — Härtill sbst. maskerad, hos Spegel 1712 i fransk form mascarades, översatt: larvæ, spectra = da., ty. maskerade, från fra. mascarade, till vb. masquer (= maskera). — Den inhemska beteckningen för 'mask' var grīma; se under grimma.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.