Synonymer till kål
Ordlistorna anger inga synonymer för kål.
Varifrån kommer kål?
Lånord från latin enligt Hellquist.
kål, fsv. kāl m., motsv. isl. kál n.; från ags. cál, cáwel (eng. cole) = fsax. kôli, fhty. kôl(o) (ty. kohl); tidigt lån från lat. caulis, stjälk, kål (> ital. cavolo, fra. chou), motsv. grek. kaulós, lett. kauls, stängel m. m., osv. (möjl. urbesl. med hål). — Italien är hemlandet för den egentliga kålodlingen. Formerna av kål tyda på senare odling bland germanerna än t. ex. rova. Först inom nyare tid faller blomkålsodlingen (se blomkål). — Göra kål på, Rudbeckius 1618: giöra kåhl på honom (filistéen om David); senare även: få kål på; väl egentl.: hacka kål av. — Kåldolma, förr vanligast (såsom stundom ännu) dolma: C. Warg 1765, Björnståhl 1777: Emin Effendi åt Dolma med handen; av turk. dolmá, fyllning (även i namnet på den turkiske sultanens palats Dolma-bagtje). Ordet är obekant för andra språk o. synes ha kommit till Sverige direkt från Turkiet. Se SAOB. — Kålsupare, Hertig Karl 1599 till en av rådsherrarna: 'så borde och lijke bröder ware lijke kålsupere'; till det förr vanl. uttr. supa kål i betyd. 'äta kål' (se supa).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.