Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

svål

Vad betyder svål?

  1. Hud på svinkött.

Betydelserna är hämtade ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0).

På engelska rind

Synonymer till svål

Ordlistorna anger inga synonymer för svål.

svål på engelska

rind (hud på svinkött).

Sammansättningar: huvudsvål (scalp).

Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.

Varifrån kommer svål?

svål, till exempel Lind 1749, med l av s. k. tjockt l av rd (rö) såsom i sk ö l, sp öl, stel och så vidare, av äldre nysvenska svård till exempel R. Foss 1621, Serenius 1741, i dialekter även sval, forngutniska suarpr, huvudsvål (i sammans. suarpsprangr, bristning av hu-vudsvålen), fornsvenska swcerp ackusativ, sval, skinn, VGL I, grönsvcerdher, grönsvål = isländska svgrdr, fläsksvål, grässvål, norska svor(d) detsamma, danska svcer (i synnerhet i sammans. fleske-, gr0n-), av germanska *swarÖu-, med a-formerna i svenska dialektalt, fornsvenska och danska från kasus på -i; jämte germanska *swaröö- - ff ris. swarde f., huvudsvål, medellågtyska: hårig hud, grönswarde, grässvål, medelhögtyska swarte, huvudsvål (tyska schwarte, gräs-}, anglosaxiska sweard, sweard, fläsksvål (engelska sward, även: grässvål). Många tolkningsförslag, men i allm. blott mycket osäkra rotkombinationer; se Falk-Torp s. 1222 och litteraturen hos samma förf. s. 1561. Senare, av H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 52, icke osannolikt förklarat som en avljudsform till lettiska scherwe, tjock hud, grissvål, av *scherdwe, genom dissimi-lation av *schwerdwe, av urbalt. *sverdvé; jämför betr. sch och förlusten av d lettiska schmarwa, ngn eller ngt som stinker, och smirdet, stinka, smards, lukt. I alla händelser torde de germanska orden på ett eller annat sätt sammanhänga med det lettiska.

Hellquists originaltext med förkortningar

svål, t. ex. Lind 1749, med l av s. k. tjockt l av rd (rö) såsom i sk ö l, sp öl, stel osv., av ä. nsv. svård t. ex. R. Foss 1621, Serenius 1741, i dial. även sval, fgutn. suarpr, huvudsvål (i sammans. suarpsprangr, bristning av hu-vudsvålen), fsv. swcerp ackus., sval, skinn, VGL I, grönsvcerdher, grönsvål = isl. svgrdr, fläsksvål, grässvål, no. svor(d) ds., da. svcer (i sht i sammans. fleske-, gr0n-), av germ. *swarÖu-, med a-formerna i sv. dial., fsv. o. da. från kasus på -i; jämte germ. *swaröö- - ff ris. swarde f., huvudsvål, mlty.: hårig hud, grönswarde, grässvål, mhty. swarte, huvudsvål (ty. schwarte, gräs-}, ags. sweard, sweard, fläsksvål (eng. sward, även: grässvål). Många tolkningsförslag, men i allm. blott mycket osäkra rotkombinationer; se Falk-Torp s. 1222 o. litteraturen hos samma förf. s. 1561. Senare, av H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 52, icke osannolikt förklarat som en avljudsform till lett. scherwe, tjock hud, grissvål, av *scherdwe, genom dissimi-lation av *schwerdwe, av urbalt. *sverdvé; jfr betr. sch o. förlusten av d lett. schmarwa, ngn el. ngt som stinker, o. smirdet, stinka, smards, lukt. I alla händelser torde de germ. orden på ett el. annat sätt sammanhänga med det lettiska.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.

svål i Dalins ordbok 1850

svål, m. 2. (i äldre språket Svard)

  1. Tjock, hårig hud på menniskor och djur. Deraf Hufvudsvål, Fläsksvål.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Rim på svål

Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.

Ord som slutar med svål

Ord i SALDO som slutar med svål och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”svål: betydelse, böjning och ursprung”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/sv%C3%A5l/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY), Hellquist (1922); betydelser ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0); engelska ur Folkets lexikon (KTH, CC BY-SA 2.5); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Senast uppdaterad .