Synonymer till svål
Ordlistorna anger inga synonymer för svål.
svål på engelska
rind (hud på svinkött).
Sammansättningar: huvudsvål (scalp).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer svål?
svål, till exempel Lind 1749, med l av s. k. tjockt l av rd (rö) såsom i sk ö l, sp öl, stel och så vidare, av äldre nysvenska svård till exempel R. Foss 1621, Serenius 1741, i dialekter även sval, forngutniska suarpr, huvudsvål (i sammans. suarpsprangr, bristning av hu-vudsvålen), fornsvenska swcerp ackusativ, sval, skinn, VGL I, grönsvcerdher, grönsvål = isländska svgrdr, fläsksvål, grässvål, norska svor(d) detsamma, danska svcer (i synnerhet i sammans. fleske-, gr0n-), av germanska *swarÖu-, med a-formerna i svenska dialektalt, fornsvenska och danska från kasus på -i; jämte germanska *swaröö- - ff ris. swarde f., huvudsvål, medellågtyska: hårig hud, grönswarde, grässvål, medelhögtyska swarte, huvudsvål (tyska schwarte, gräs-}, anglosaxiska sweard, sweard, fläsksvål (engelska sward, även: grässvål). Många tolkningsförslag, men i allm. blott mycket osäkra rotkombinationer; se Falk-Torp s. 1222 och litteraturen hos samma förf. s. 1561. Senare, av H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 52, icke osannolikt förklarat som en avljudsform till lettiska scherwe, tjock hud, grissvål, av *scherdwe, genom dissimi-lation av *schwerdwe, av urbalt. *sverdvé; jämför betr. sch och förlusten av d lettiska schmarwa, ngn eller ngt som stinker, och smirdet, stinka, smards, lukt. I alla händelser torde de germanska orden på ett eller annat sätt sammanhänga med det lettiska.
Hellquists originaltext med förkortningar
svål, t. ex. Lind 1749, med l av s. k. tjockt l av rd (rö) såsom i sk ö l, sp öl, stel osv., av ä. nsv. svård t. ex. R. Foss 1621, Serenius 1741, i dial. även sval, fgutn. suarpr, huvudsvål (i sammans. suarpsprangr, bristning av hu-vudsvålen), fsv. swcerp ackus., sval, skinn, VGL I, grönsvcerdher, grönsvål = isl. svgrdr, fläsksvål, grässvål, no. svor(d) ds., da. svcer (i sht i sammans. fleske-, gr0n-), av germ. *swarÖu-, med a-formerna i sv. dial., fsv. o. da. från kasus på -i; jämte germ. *swaröö- - ff ris. swarde f., huvudsvål, mlty.: hårig hud, grönswarde, grässvål, mhty. swarte, huvudsvål (ty. schwarte, gräs-}, ags. sweard, sweard, fläsksvål (eng. sward, även: grässvål). Många tolkningsförslag, men i allm. blott mycket osäkra rotkombinationer; se Falk-Torp s. 1222 o. litteraturen hos samma förf. s. 1561. Senare, av H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s. 52, icke osannolikt förklarat som en avljudsform till lett. scherwe, tjock hud, grissvål, av *scherdwe, genom dissimi-lation av *schwerdwe, av urbalt. *sverdvé; jfr betr. sch o. förlusten av d lett. schmarwa, ngn el. ngt som stinker, o. smirdet, stinka, smards, lukt. I alla händelser torde de germ. orden på ett el. annat sätt sammanhänga med det lettiska.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
svål i Dalins ordbok 1850
svål, m. 2. (i äldre språket Svard)
- Tjock, hårig hud på menniskor och djur. Deraf Hufvudsvål, Fläsksvål.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.