Synonymer till järn
Ordlistorna anger inga synonymer för järn.
Varifrån kommer järn?
järn, fsv. iærn, motsv. isl. járn, iarn, ísarn, da. jærn, got. eisarn, fsax. îsarn, fhty. îsa(r)n (ty. eisen), ags. ísern, íren (eng. iron); säkerl. lån från kelt., jfr gäll. Isarno-, fir. iarann, iarn, f. ö. vanligt i kelt. personnamn; enl. Pokorny KZ 46: 292 i sin tur ett illyriskt lånord. F. ö. blott osäkra tolkningsförsök. — De germ. orden äro ljudhistoriskt delvis dunkla; för ags. íren antager Kluge PBB 43: 516 ej grammatisk växling (alltså ett germ. *izarno-) utan assimilation av *isren; jfr även Braune s. st. — Om ett annat urgammalt nord. ord för 'järn' se under röd. — Balterna o. slaverna ha för 'järn' en helt annan beteckning, fpreuss. gelso osv. — Järnväg, Jernk. annal. 1824 o. Dagl. Alleh. 1824 (om eng. förh.); tidigare om andra slag av transportmedel; jfr fra. chemin de fer, ävensom ty. eisenbahn, som närmare motsvaras av järnbana, Almqvist 1845, Knorring 1845 ('lifvets jernbana') = da. jærnbane. Dalin 1850 hänvisar från jernbana till jernväg.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.