Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

fason

Vad betyder fason?

Sätt att uppföra sig, särskilt med god ton och takt; även formen eller snittet på ett plagg eller föremål.

Synonymer till fason

  • hyfs

Exempelmeningar

  • Hon har verkligen fason och bemöter alla med respekt.
  • Klänningen har en elegant fason som smickrar figuren.
  • Han har alltid sin egen fason när han löser problem.

Varifrån kommer fason?

Lånord från franska enligt Hellquist.

fason, 1636: phason = ty. fasson, av fra. façon, av lat. factio (genit. -ōnis), handlande, handlingssätt, till facere, göra (se facit). Jfr fashionabel. — Etymologiskt samma ord är ä. nsv. fansun (fantzun osv.) 1544-1631 = ä. da., från mlty. Jfr Spegel Gl. 1712: 'fansun kallas nu façon'. Inskottet av n har försiggått i lty. o. är av samma slag som i ranson (lat. ratio).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.