Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 4 bokstäver.

böla

Vad betyder böla?

gråta högljutt och ihållande, ofta som ett barn gör när det är ledset eller arg; också om att tjuta eller ropa på ett högt, klagande sätt

Synonymer till böla

Motsatsord till böla

Exempelmeningar

  • Lilla Ella böljade i en timme efter att hon fallit på gården.
  • Grannens bebis började böla så fort vi lade ner den i spjälsängen.
  • Om du inte får som du vill kan du böla hur mycket du vill, men det ändrar inget.

Varifrån kommer böla?

böla = fsv. = nisl., no. baula, jämte isl. *baula, ko, i avljudsförh. till isl. bylja, böla; ljudhärmande. En analog bildning är da. bøge, av *baukōn. Nötkreaturens ramande bu o. mu återfinnes även i slav. bykŭ, tjur, o. lat. mugīre, rama.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.