Synonymer till väva
Ordlistorna anger inga synonymer för väva.
Varifrån kommer väva?
väva, fsv. væva (ipf. plur. vāvo; jfr ipf. vōf hos Linné o. Celsius 1774 samt i vissa dial. t. ex. i Vgtl. o. sup. väfvit t. ex. hos Runeberg) = isl. vefa, da. væve, mlty. weven, fhty. weban (ty. weben), ags. wefan (eng. weave), st. vb, även: fläta, spinna, röra sig fram o. tillbaka (fhty.). Härtill kausativbildningen *waƀjan = fsv. væfia, isl. vefja, svepa, hölja, mlty. weffen, väva, fläta, knyta, ags. webbian, väva. Därjämte: germ. *waƀōn = no. vava, veckla om. Ieur. rot u̯ebh (osv.) i grek. (h)yphaínō, väver, sanskr. ūṇna-vābhi- m., spindel, egentl.: ullvävare; jfr isl. kǫngurváfa, spindel, motsv. sv. dial. kang-, kångro m. m. ds. (första leden möjl. till finska lånordet kangas, väv, i vilket fall kangro betyder 'vävvävare'), sannol. eufemistiska omskrivningar (se spindel 1). Till avljudsstadiet germ. *waƀ- i fsv. vævia osv. hör det från den poet. Eddan bekanta jättenamnet Vafþrúðnir (till þrúðr, styrka), alltså 'den som är stark i invecklade spörsmål o. gåtor' el. dyl. Till ie. u̯ebh, väva, hör väl också det samindoeur. ordet för 'geting', da. hveps, ty. wespe osv.; se närmare under geting. Jfr f. ö. Weber, väv o. öv. — En parallellrot med en mängd likbetyd. avlägg se veva 1. — Till en annan (möjl. urspr. identisk) ie. rot u̯ebh, röra sig hit o. dit, höra däremot: mhty. weben, röra, svänga (ty. weben), av germ. *waƀjan; ags. wafian, svinga (eng. wave), av germ. *waƀōn, med r-avledn. isl. vafra, röra sig hit o. dit, no. vavra, ä. da. vavre, vackla m. m., motsv. i vgerm. spr., vartill isl. vafrlogi, fladdrande låga; sv. dial. vavla, fara hit o. dit i tal, no.: gå planlöst fram o. tillbaka, isl. vafla, vackla, jfr lty. wabbeln, dingla, osv. (sammansmält med en imitativ bildning, jfr no. vavla, lalla, osv. o. se under vapla); isl. váfa, dingla, av germ. *wǣƀēn; se virvel o. väppling. — Betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' beror därpå, att vävningen äldst var ett slags flätning. Flätade tyger ha påträffats i de neolitiska pålbyggnaderna i Schweiz. Jfr våd, besl. med vad 2 o. med got. gawidan, binda, mhty. weten, fläta; ävensom ty. gewand, klädnad, till ie. u̯endh, fläta o. d., i t. ex. ty. wand, vägg, egentl.: flätverk (se under vägg); o. lat. texere, väva, fläta (jfr under tax). — De många språkliga överensstämmelserna göra det mycket sannolikt, att indoeuropéerna känt vävkonsten (i en primitiv form): det är föga troligt, att denna specialbetydelse självständigt utvecklat sig inom de olika språkfamiljerna från en allmännare grundbetydelse. — Med avs. på övergången till svag böjning jfr t. ex. vräka, väga, växa. — 'Väva' uttryckes i ä. nsv. ofta med virka (se d. o.).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.