Synonymer till vadmal
Ordlistorna anger inga synonymer för vadmal.
Exempelmeningar
- Bonden hade en kavaj av vadmal som höll värmen även i kallt väder.
- Förr vävde man vadmal hemma på gården av fårull.
- Mormor sydde en lång kjol av mörkblå vadmal.
vadmal på engelska
broadcloth.
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer vadmal?
vadmal, fornsvenska vaþmal n., jämte yngre vammal, vanmaal (även hos till exempel P. Svart), valmal(l) med mera motsvarande svenska dialektalt vammal, valmar (huvudformen hos till exempel Weste 1807; genom dissimilation av valmal) = isländska vaðmal, danska vadmel, motsvarande de väl från nordiska språk lånade medellågtyska wâtmâl, tyska wadmal; av fornsvenska vāþ, tygstycke (-våd), mal, mått (- mål), alltså egentligen: ett visst mått tyg, förr begagnat som betalningsmedel (jämte till exempel linne,lärft). Isländska vadmal liksom fornsvenska vapmal förutsätta alltså ett äldre väÖmäl, med förkortning av ä framför två konsonanter (jämför till exempel Arboga, blaggarn, fattig, sarga); nysvenska -mal för -mål beror på vokalens förkortning i svagt betonad sammansättningsled. Formen valmal kan bero på ljudlagsenlig övergång; jämför E. Noreen NoB 1921 s. 53. Åtm. i formen vallmar förr ofta maskulinum Vadmal (och fornsvenska väp = vad) var förr den allmänna nordiska beteckningen för inhemskt ylletyg, medan de utländska ylletygen kallades kläde. In i senare tid använt av allmogen, har vadmalsdräkten liksom blivit en symbol för denna och bland annat givit anledning till det under 1600-t. synnerligen vanliga bonde grå och dylikt (gentemot till exempel kncck-ten blåa, blårocken; se förf. 1600-t:s svenska s. 227). Motsättningen mellan den vad-malsklädde bonden och herremannen i dräkt av kläde avspeglas i dansvisans: 'Grårocken å och blårocken på, Bonddräng i fjor och nämndeman i år, Och nästa år så är jag herre'. I dylikt sammanhang ofta i sammans. vadmalströja, till exempel Grubb 1678: 'Man finner och weth vnder Walmarströyan', Ad. prot. 1800: 'ifrån Purpurn till Walmars-Tröjaii', Wallin 1807: 'Inunder vallmars-tröjan som kraschanen'.
Hellquists originaltext med förkortningar
vadmal, fsv. vaþmal n., jämte yngre vammal, vanmaal (även hos t. ex. P. Svart), valmal(l) m. m. motsv. sv. dial. vammal, valmar (huvudformen hos t. ex. Weste 1807; genom dissimilation av valmal) = isl. vaðmal, da. vadmel, motsv. de väl från nord. spr. lånade mlty. wâtmâl, ty. wadmal; av fsv. vāþ, tygstycke (-våd), mal, mått (- mål), alltså egentl.: ett visst mått tyg, förr begagnat som betalningsmedel (jämte t. ex. linne,lärft). Isl. vadmal liksom fsv. vapmal förutsätta alltså ett äldre väÖmäl, med förkortning av ä framför två konsonanter (jfr t. ex. Arboga, blaggarn, fattig, sarga); nsv. -mal för -mål beror på vokalens förkortning i svagt betonad sammansättningsled. Formen valmal kan bero på ljudlagsenlig övergång; jfr E. Noreen NoB 1921 s. 53. Åtm. i formen vallmar förr ofta mask. Vadmal (o. fsv. väp = vad) var förr den allmänna nordiska beteckningen för inhemskt ylletyg, medan de utländska ylletygen kallades kläde. In i senare tid använt av allmogen, har vadmalsdräkten liksom blivit en symbol för denna o. bl. a. givit anledning till det under 1600-t. synnerligen vanliga bonde grå o. d. (gentemot t. ex. kncck-ten blåa, blårocken; se förf. 1600-t:s sv. s. 227). Motsättningen mellan den vad-malsklädde bonden o. herremannen i dräkt av kläde avspeglas i dansvisans: 'Grårocken å och blårocken på, Bonddräng i fjor och nämndeman i år, Och nästa år så är jag herre'. I dylikt sammanhang ofta i sammans. vadmalströja, t. ex. Grubb 1678: 'Man finner och weth vnder Walmarströyan', Ad. prot. 1800: 'ifrån Purpurn till Walmars-Tröjaii', Wallin 1807: 'Inunder vallmars-tröjan som kraschanen'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
vadmal i Dalins ordbok 1850
vadmal, n. sing. (uttalas i dagligt tal: vàllmarr ell. vàllmann)
- Ett slags groft ylletyg, som af bondfolk brukas till kläder. - Ss.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.