Synonymer till tjäder
Ordlistorna anger inga synonymer för tjäder.
tjäder på engelska
capercaillie (hönsfågeln Tetrao urogallus).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer tjäder?
tjäder, i svenska dialektalt även tjädur (till exempel ösv. dialektalt), tidur Norrb., tjödör med mera, fornsvenska t(h)iædher, thiædhur = isländska þiðurr, norska tidur, tiur med mera, danska tjur, av germanska þeþura- (eller þeð-) och *þiþura- (eller þið-), besläktat med grekiska tétrax, tetráōn, orre, iriska tethra detsamma, lettiska teteris detsamma, litauiska teterva, orrhöna, och så vidare, jämför även sanskrit tittira-, rapphöna. Den starka formväxlingen beror på ordens ljudhärmande ursprung; jämför grekiska tetrázō, kacklar, med flera dyl. Om växlingen þe- > þi- se Kock Sv. ljudhist. 3: 232 f. Ljudutvecklingen i tjäder är för övrigt av samma slag som i fjätter, fjärsing. En liknande onomatopoetisk bildning är sanskrit kr̥kara-, ett slags rapphöna. En dialektform tiur (jämför norska) föreligger i äldre nysvenska tiurleksras, ras under tjäderlek, Kolmodin; se Kock Ark. 24: 197. Om svenska dialektalt fjäderhane, fjärtupp och så vidare, tjädertupp, yngre fornsvenska fiæderhani P. Månsson (fiäderhana) se Wigforss S. Halland folkm. s. 255. Om en urgammal beteckning för 'tjäderhöna' se röj. Ordet tjäder uppträder endast i de nordiska språk; tyskan har i stället auerhahn (jämför under orre); engelska monuntaincock, tjädertupp.
Hellquists originaltext med förkortningar
tjäder, i sv. dial. även tjädur (t. ex. ösv. dial.), tidur Norrb., tjödör m. m., fsv. t(h)iædher, thiædhur = isl. þiðurr, no. tidur, tiur m. m., da. tjur, av germ. þeþura- (el. þeð-) o. *þiþura- (el. þið-), besl. med grek. tétrax, tetráōn, orre, ir. tethra ds., lett. teteris ds., litau. teterva, orrhöna, osv., jfr även sanskr. tittira-, rapphöna. Den starka formväxlingen beror på ordens ljudhärmande ursprung; jfr grek. tetrázō, kacklar, m. fl. dyl. Om växlingen þe- > þi- se Kock Sv. ljudhist. 3: 232 f. Ljudutvecklingen i tjäder är f. ö. av samma slag som i fjätter, fjärsing. En liknande onomatopoetisk bildning är sanskr. kr̥kara-, ett slags rapphöna. En dialektform tiur (jfr no.) föreligger i ä. nsv. tiurleksras, ras under tjäderlek, Kolmodin; se Kock Ark. 24: 197. Om sv. dial. fjäderhane, fjärtupp osv., tjädertupp, y. fsv. fiæderhani P. Månsson (fiäderhana) se Wigforss S. Hall. folkm. s. 255. Om en urgammal beteckning för 'tjäderhöna' se röj. Ordet tjäder uppträder endast i de nord. spr.; tyskan har i stället auerhahn (jfr under orre); eng. monuntaincock, tjädertupp.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
tjäder i Dalins ordbok 1850
tjäder, m. 2.
- Allmänt bekant skogsfågel af Hönsslägtet. Tetrao Urogallus.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.