Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6816, nivå C2.

tegel

Synonymer till tegel

Ordlistorna anger inga synonymer för tegel.

Varifrån kommer tegel?

Lånord från latin enligt Hellquist.

tegel, i sv. dial. även tigel, fsv. tighl = isl. tigl, da. tegel, från västgerm. spr., närmast ags. tigele (eng. tile) = mlty. têgel, fhty. ziagal (ty. ziegel); såsom många andra stenbyggnadstermer från lat. (jfr kalk 3, källare, mur, pelare, port, post 4): vlat. tēgula (fra. tuile) el. tēgilla, av lat. tegula, till tegere, täcka (urbesl. med tak o. täcka), alltså äldst om taktegel. I nord. spr. o. ags. även: tegelsten; i fhty., som det förefaller, blott om sådan. Enl. Tacitus Germ. kände germanerna på hans tid varken byggnadssten el. tegel (jfr under vägg); tegelbyggnadskonsten kom till dem från romarna. I Norden blev den väl först känd på 1100-t. — Slaverna o. balterna ha däremot fått sina beteckningar för 'tegel' från grek.: keramís, kéramos, tegel (se keramik), o. plínthos ds. (se flinta). — Med avs. på ljtidutvecklingen jfr fhty. spiagal, av mlat. spēgl-, av lat. spĕculum (se spegel). — Sammans.: Tegelsmora, socken i Uppl., fsv. Tighilsmora; efter där bedriven tegeltillverkning (t. ex. Tobo bruk); se f. ö. Mora. Jfr fra. Tuilerierna (Palais des Tuileries), egentl.: tegelbruk, till tuile, tegel. Däremot utgår Tegelsäter Ögtl. från ett fsv. Tidhilsæter. — Tegelslagare, fsv. tighlslaghare, efter mlty. tegelslager ; jfr bleck-, plåtslagare. I fsv. även tighlare som tillnamn, från mlty. tegelêre = ty. ziegler, varav sv. familjen. Ziegler.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.