Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

degel

Vad betyder degel?

Ett eldfast kärl av lera, grafit eller metall som används för att smälta eller hetta upp ämnen, till exempel metaller; används också om ett skålformat kärl i laboratorier.

Synonymer till degel

Ordlistorna anger inga synonymer för degel.

Exempelmeningar

  • Metallen hälldes i en degel och smältes över öppen eld.
  • Guldsmeden värmde silvret i en liten degel tills det blev flytande.
  • I kemilabbet värmdes pulvret i en porslinsdegel över en bunsenbrännare.

Varifrån kommer degel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

degel, i ä. n s v. även däg(h)il, y. fsv. deghil = isl. digull, da. digel, mlty. degel, fhty. tegal (ty. tiegel), av germ. *diᵹila-, *diᵹula-, instrumentalbildning på svaga avljudsstadiet till ie. roten dheigh, knåda, forma, i deg; alltså egentl.: formningsredskap; bildat som t. ex. stekel. Möjl. påverkat av det obesl. lat. tēgula, degel. — Det svenska ordet synes snarast vara lånat från mlty.; den först på 1700-t. uppträdande biformen digel beror i alla händelser på inverkan från ty. tiegel.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.