Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv, 3 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1873, nivå A2.

dum

Vad betyder dum?

som saknar förmåga att tänka klart eller förstå saker lätt; som är oförståndig eller gör dåliga val

Synonymer till dum

Motsatsord till dum

Exempelmeningar

  • Det var dumt av mig att glömma nyckeln hemma igen.
  • Han är inte dum, bara lite lat när det gäller läxor.
  • Det är en dum idé att gå ut i så kraftigt regn.

Varifrån kommer dum?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

dum, i ä. sv. även i betyd.: stum, svag, skum, jfr gamla bibelövers.: 'om den dumba dufvona' Psalt. 56 (nya övers.: ’den stumma duvan’), fsv. dumber, stum, dov (jfr dombjällra); svag, skum (om ögon) = isl. dumbr, stum, ä. da. dum som i fsv., nda.: dum, got. dumbs, ags., eng. dumb, stum, fhty. tumb, stum, döv, enfaldig, lty. dumm (varav ty.), enfaldig, av germ. *dumba-, egentl.: oklar, omtöcknad; besl. med damm 2, dimma o. där anf. ord. Jfr till betyd.-utveckl. döv (besl. med grek. typhlós, blind). Betydelseväxlingen 'dum' o. 'stum' uppträder även hos stum (jfr holl. stom, dum). — Den nsv. betyd., (redan 1659) hos det annars inhemska ordet kommer från ty. — Dumbom, H. Järta 1826 i brev, efter Kellgrens 'Dumboms lefverne', bildat efter familjen. på -bom (se bom 1). — Jfr dumbe.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.