Synonymer till snärpa
Ordlistorna anger inga synonymer för snärpa.
Varifrån kommer snärpa?
snärpa, sammandraga, snörpa, till exempel Sandström Natur- och arbetsliv 1908, för övrigt ovanligt i skriftspr. = norska snerpa detsamma, danska snerpe, jämför tyska dialektalt schnerfen detsamma, av germanska *snarpian (jämför gotiska atsnarpjan, beröra), kausativum till st. verb *snerpan (imperfekt *snarp), sammandragas, skrumpna = svenska dialektalt snärpa, bland annat: vara snål eller ondsint, stundom träns.: snörpa, norska snerpa, sammandragas och dylikt, fornhögtyska sncr-fan (st. verb men träns.), engelska dialektalt snerp, skrympa, rynka på näsan; till en utvidgning av roten sner, vartill även snara, och norska snerka, skrumpna, anglosaxiska gesneorcan; jfr. med avseende på rotutvidgningarna p och k under skalk 2 och skalp. I betydelsen'tilltaga, om kyla eller vind' i äldre nysvenska (Spegel 1685) svenska dialektalt och norska avlett, av det hithörande adjektiv snarp, varom under snärp. Se för övrigt snörpa. Ett annat ord är verb snar pä, om lätena hos kornknarr, änder, grodor och så vidare; ljudmålande; jämför följande ord.
Hellquists originaltext med förkortningar
snärpa, sammandraga, snörpa, t. ex. Sandström Natur- o. arbetsliv 1908, f. ö. ovanligt i skriftspr. = no. snerpa ds., da. snerpe, jfr ty. dial. schnerfen ds., av germ. *snarpian (jfr got. atsnarpjan, beröra), kausativum till st. vb. *snerpan (ipf. *snarp), sammandragas, skrumpna = sv. dial. snärpa, bl. a.: vara snål el. ondsint, stundom träns.: snörpa, no. snerpa, sammandragas o. d., fhty. sncr-fan (st. vb. men träns.), eng. dial. snerp, skrympa, rynka på näsan; till en utvidgning av roten sner, vartill även snara, o. no. snerka, skrumpna, ags. gesneorcan; jfr. med avs. på rotutvidgningarna p o. k under skalk 2 o. skalp. I betyd.'tilltaga, om kyla el. vind' i ä. nsv. (Spegel 1685) sv. dial. o. no. avlett, av det hithörande adj. snarp, varom under snärp. Se f. ö. snörpa. Ett annat ord är vb. snar pä, om lätena hos kornknarr, änder, grodor osv.; ljudmålande; jfr följ.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.