Synonymer till skryta
Motsatsord till skryta
- ödmjukhet
- blygsamhet
- underdrift
Exempelmeningar
- Hon skryter alltid om sina höga betyg i skolan.
- Han skröt om sin nya bil hela kvällen.
- Det är ingen idé att skryta, vi vet ju att du inte var bäst.
Varifrån kommer skryta?
skryta, i ä. nsv. (1600-t.) ofta 'skria' (ännu t. ex. 1755), i modern betyd. t. ex. Serenius 1741; ipf. förr skrylte, t. ex. Wivallius, R. Foss o. mera enstaka ännu 1737 samt hos O. Högberg (jämte, sällsynt, -ade t. ex. 1682); skröt t. ex. Rudbeck 1689, Tiällmann 1696, Lind 1749; Dalins Arg. både skrutet o. skrytt; i vissa dial. även: snarka = no. skryta, skryta, fnysa, da. skryde, skria (om åsnan), förr även: snarka (i betyd. 'skryta' nu i allm. prale) = mlty. schruten, snarka, fnysa (möjl. i nord. spr. lånat från d. o.); i avljudsförh. till no. skroyta, skryta, o. isl. skraut, prakt (egentl: skryt); till en germ. rot skruf, liksom åtskilliga andra germ. stammar på skr- med grundbetydelse av 'skrika, larma' o. d.; jfr skrika, skrala, s kr än a ävensom under skrock, skrocka; alltså urspr, ljudhärmande såsom en del ord på germ. gr- (se t. ex. grymta, gråta). I fråga om betyd.-skiftningarna 'skrika' ~ 'skryta' ~ 'prakt, ståt' m. m. jfr under bräm, braska, pråla, skramla, skrodera, skräna, skrävla. Med avs. på övergången från svag till stark böjning jfr t. ex. hinna, knyta, kvida, pipa, snyta, (ofta) sprida o. strida, tiga. - Parallellrot : germ. hr(e)ut i ryta; möjl. dock båda av ie. (s)kr(e)ud.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.