Synonymer till ruckla
Ordlistorna anger inga synonymer för ruckla.
Varifrån kommer ruckla?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
ruckla, festa, svira, Bellman 1771, samma ord som osv. dial. ruckla, vara ostadig el. lös, vackla (se ruckel), även: ragla, vara sjuk = no. rukla, gå makligt el. klent (jfr med avs. på betyd.-växlingen no. riga, svaja, runka, men även: gå mödosamt); besl. med rucka. Med avs. på betyd. 'svira' jfr svira av lty. swîren bl. a. 'fara hit o. dit'. — Växelform: sv. dial. rickla, stå ostadigt, vara fallfärdig = no. rikla, smått röra sig, om löst fästade föremål, till sv. dial. ricka, vrida på, röra sig hit o. dit, vackla = no. rikka, rucka, flytta åt sidan m. m., besl. med no. riga, varom under ragla (slutet). — I ä. nsv. i stället vanl. slampampa (hos Rondeletius m. fl. 1614 folketymologiskt slå pamp)= ä. da. slapampe, från mlty. slampampen el. ty. schlampampen; bl. a. förklarat som ett slags 'sträckform' (H. Schröder Streckf. s. 211); snarare dock en reduplikationsbildning av samma slag som sus och dus; jfr Schroderus 1629: ränna slamp pamp, dvs. leva i sus och dus.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.