Synonymer till rädas
Ordlistorna anger inga synonymer för rädas.
Motsatsord till rädas
Exempelmeningar
- Hon räds mörkret och sover med lampan tänd.
- Han räddes inte faran utan gick vidare.
- Den som har rent samvete behöver inte rädas någon.
Varifrån kommer rädas?
rädas, fornsvenska rǣþas = isländska hrǽðast, reflexivt (och pass.), till fornsvenska rǣþa, skrämma, förskräcka = isländska hrǽða, danska dialektalt ræde, av germanska *hrǣðian, säkerligen (med J. Schmidt Voc. 2: 464) kausativum till indoeuropeiska roten krēt, skaka (intr.), rysta, i litauiska kretù, forniriska crothim detsamma (se för övrigt rad 2, snabb); alltså egentligen: komma att rysta eller skälva, varav: förskräcka; med samma bildningssätt och betyd.-utveckling som isländska fǽla, skrämma, till indoeuropeiska roten pel i grekiska pelemízō, skakar. Rädd, fornsvenska rædder = isländska hrǽddr, danska ræd, egentligen perfekt particip till fornsvenska verb rǣþa (och så vidare), varav avledning svenska dialektalt rädda, fornsvenska rædda, skrämma, på samma sätt som trötta bildats till trött, perfekt particip av fornsvenska þröta. Numera ej i neutrum singular (på grund av likheten med neutrum till rät(t); jämför däremot till exempel Bib. 1541: '(Lejonet) är intet redt' Es. 31: 4. Räddhåga, egentligen oblik kasus till det förr vanliga räddhåge (-hoge), ännu (puristiskt) hos V. Rydberg 1873, fornsvenska ræddhoghe, rædhuge, ræddoghe, -ug(h)e (enstaka ræddogha), även: ryslighet; med sekundär anslutning till håg (jämför fornsvenska rædhugadher ävensom farhåga under håg och älskog); avledning av fornsvenska ræddogher, rädd, förskräckt, liksom till exempel fornsvenska girughe, begär, av girugher, iþroghe, ånger, av idhrogher, ångerfull. Nominativformen på -a blir regel från och med Sahlstedt; jämför Lindblad A. Sahlstedt s. 70. I äldre nysvenska även räddighet. Rädsla, fornsvenska rædsla jämte rædsl, motsvarande isländska hrǽzla, bildat till rädas liksom känsla och känsel till känna. Till rädas hör även sydsvenska dialektalt rälig, rälier, fornsvenska rǣþeliker, förskräcklig, egentligen: som är att rädas för, som skrämmer.
Hellquists originaltext med förkortningar
rädas, fsv. rǣþas = isl. hrǽðast, refl. (o. pass.), till fsv. rǣþa, skrämma, förskräcka = isl. hrǽða, da. dial. ræde, av germ. *hrǣðian, säkerl. (med J. Schmidt Voc. 2: 464) kausativum till ieur. roten krēt, skaka (intr.), rysta, i litau. kretù, fir. crothim ds. (se f. ö. rad 2, snabb); alltså egentl.: komma att rysta el. skälva, varav: förskräcka; med samma bildningssätt o. betyd.-utveckling som isl. fǽla, skrämma, till ie. roten pel i grek. pelemízō, skakar. Rädd, fsv. rædder = isl. hrǽddr, da. ræd, egentl. part. pf. till fsv. vb. rǣþa (osv.), varav avledn. sv. dial. rädda, fsv. rædda, skrämma, på samma sätt som trötta bildats till trött, part. pf. av fsv. þröta. Numera ej i neutr. sg. (på grund av likheten med neutr. till rät(t); jfr däremot t. ex. Bib. 1541: '(Lejonet) är intet redt' Es. 31: 4. Räddhåga, egentl. oblik kasus till det förr vanliga räddhåge (-hoge), ännu (puristiskt) hos V. Rydberg 1873, fsv. ræddhoghe, rædhuge, ræddoghe, -ug(h)e (enstaka ræddogha), även: ryslighet; med sekundär anslutning till håg (jfr fsv. rædhugadher ävensom farhåga under håg o. älskog); avledn. av fsv. ræddogher, rädd, förskräckt, liksom t. ex. fsv. girughe, begär, av girugher, iþroghe, ånger, av idhrogher, ångerfull. Nominativformen på -a blir regel från och med Sahlstedt; jfr Lindblad A. Sahlstedt s. 70. I ä. nsv. även räddighet. Rädsla, fsv. rædsla jämte rædsl, motsv. isl. hrǽzla, bildat till rädas liksom känsla o. känsel till känna. Till rädas hör även sydsv. dial. rälig, rälier, fsv. rǣþeliker, förskräcklig, egentl.: som är att rädas för, som skrämmer.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
rädas i Dalins ordbok 1850
rädas, v. d. 2.
- Sammandrages i pres. ofta till Räds. Se Frukta (bem. 1, a och b). Rädas för någon. Han rädes icke för något. Jag räds, att det är sant.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.