Synonymer till muttra
Varifrån kommer muttra?
muttra, t. ex. Serenius 1757, under mutter; allmänt i dial. = no. mutra, mumla, viska, meng. muteren (eng. mutter); jfr ä. da. mutte, knota, brumma, sydsv. o. no. dial. mutten, småond, surmulen, da. mut, jfr dalm. moitun, missbelåten; egentl. ljudhärmande. Av samma slag är isl. muðla, mumla = fhty. mutilôn; ävensom lat. muttīre, knota o. d. Ljudförb. mu- är i indoeur. språk ytterst vanlig i ord för 'mumla, frambringa ljud med sluten mun' (se t. ex. mucka, mumla, mysa, myt), liksom också för 'mun' (t. ex. sanskr. mú-kham, litau. mute, jfr mule), utan att dessa därför äro el. behöva vara »besläktade». — I sv. dial. i samma betyd. även pluttra.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.