Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2500, nivå A2.

mandat

Vad betyder mandat?

en rätt att handla på någon annans vägnar, till exempel genom ett val i riksdagen eller kommunfullmäktige; även den befogenhet eller det uppdrag som ges till någon att utföra något; i vissa sammanhang också en skriftlig fullmakt

Synonymer till mandat

Exempelmeningar

  • Partiet fick ett nytt mandat i kommunfullmäktige efter valet.
  • Hon har mandat att förhandla om avtalet för företagets räkning.
  • Polisen har inte mandat att gå in i bostaden utan domstolens beslut.

Varifrån kommer mandat?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

1. mandat, uppdrag, o. 1550 osv. (i betyd. 'påbud, cirkulär), från ty., av lat. mandātum, till mandāre, ge i uppdrag; väl till manus, hand (jfr manifest), o. dare, giva (besl. med dos(is) osv).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.