Synonymer till knåpa
Varifrån kommer knåpa?
knåpa, i modern betyd. Lindschöld 1669 (jfr nedan), sv. dial. knupå, av ett fsv. *knŏpa, dunkelt; ett par osäkra förmodanden hos Noreen Sv. etym. s. 46 o. Torp Etym. ordb. under knôplen. — Hit hör väl också knåpa, knopa i sådana uttr. som 'Hans pältz jagh skulle knåpa om' Brasck 1650 samt i betyd. 'packa sig (bort)' t. ex. Morieus. — Härtill ä. nsv. knopra 1655; ävensom ä. nsv. knuppla, östsv. dial. knoppla o. gottl. knupla i samma betyd.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.