Synonymer till horn
Varifrån kommer horn?
horn = fsv., isl., da., fsax., fhty., ty., eng. horn, got. haurn, urnord. horna ack. sg., av germ. *hurna- n., av ie. stam *kr̥n- i lat. cornu (jfr karneol, kornett), sanskr. çr̥ṅ-ga-, horn, grek. kárnos, hornboskap; jfr de besl. hjort o. ren 2. v́ Härtill hörn (se d. o.). — Ha ett horn i sidan till ngn, motsv. redan i G. I:s reg. (med prepos. på), ävensom i da. (til, paa), med syftning på den stångande oxen; jfr ty. einem die hörner bieten el. zeigen.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.