Synonymer till hafsa
Ordlistorna anger inga synonymer för hafsa.
Varifrån kommer hafsa?
hafsa, 1676: hafs' med munnen (dialektalt), Spegel 1712 i betydelsen 'rycka till sig' = norska (även hapsa), jämför svenska dialektalt habba detsamma och lågtyska happen, nafsa; antagligen rätt unga bildningar av imitativ natur, av samma art som slafsa och slabba, där man knappast kan säga, att det ena ordet är grundord till det andra. Härtill bland annat: substantiv hafsa Dalins Arg., hafser Lind 1749, adjektiv hafsig 1741 (Spegel 1712: hafsot: owårlig). Vid sidan av hafsa står hamsa liksom slafsa och slamsa; jämför även fubbla och fumla.
Hellquists originaltext med förkortningar
hafsa, 1676: hafs' med munnen (dial.), Spegel 1712 i betyd. 'rycka till sig' = no. (även hapsa), jfr sv. dial. habba ds. o. lty. happen, nafsa; antagl. rätt unga bildningar av imitativ natur, av samma art som slafsa o. slabba, där man knappast kan säga, att det ena ordet är grundord till det andra. Härtill bl. a.: sbst. hafsa Dalins Arg., hafser Lind 1749, adj. hafsig 1741 (Spegel 1712: hafsot: owårlig). Vid sidan av hafsa står hamsa liksom slafsa o. slamsa; jfr även fubbla o. fumla.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
hafsa i Dalins ordbok 1850
hafsa, v. n. 1. (fam.)
- För mycket brådska vid arbete, så att den blir vårdslöst, illa gjordt.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.