Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

gast

Vad betyder gast?

Ett andeväsen från en avliden person som antas visa sig för levande människor; i äldre språk används det ungefär som spöke eller vålnad.

Synonymer till gast

Exempelmeningar

  • Gamla gårdens invånare påstod att en gast vandrade i trädgården varje natt.
  • Berättelsen handlar om en gast som inte kan vila förrän hans kista har flyttats.
  • I skymningen trodde barnen att de såg gastar bland gravstenarna.

Varifrån kommer gast?

2. gast, spöke, y. fsv. gaster = ä. da., no. gast; möjl. från östfris. gâst = ty. geist, ags. gást, ande (eng. ghost, vålnad, spöke), till got. usgaisjan, förskräcka, sanskr. hēdas n., vrede (*ghaizd-). — I ä. nsv. o. dial., liksom i no. även: uv. Denna betyd. uppträder dock ej, som antages i Dahlgrens Gloss., i Es. 13: 21: Gastar skola ther springa (dvs. hoppa) och Vgglor siunga vthi hans palatz; Luther har där: feldgeister. — Avledn.: gasta, skrika som en gast; här urspr. i den speciella betyd. av en mördad människa, som ej blivit begraven i vigd jord o. i vissa trakter av Sverige anses skrika o. jämra sig om nätterna (förväxling med (berg)uvens hemska läte); jfr t. ex. Gyllenii Diarium 1648 (Noreen-Meyer Valda st. s. 125), E. Bøgh i Husl. härden 1860, s. 21 f. I ösv. dial.: gastonera; jfr domdera, skrodera.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.