Synonymer till fläkta
Ordlistorna anger inga synonymer för fläkta.
Exempelmeningar
- Hon fläktade sig med en tidning eftersom det var så varmt i rummet.
- Han fläktade på elden tills den tog fart.
- Det fläktade svalt från havet.
Varifrån kommer fläkta?
fläkta = fornsvenska, iterativum på -ta (germanska -atjan) till germanska flak- i parallellbildningarna på -ra, -sa norska flakra och svenska flaxa; jämför isländska, norska fløkta (av *flakutjan?). Härav: fläkt. Betydelsen 'tur i spel' fanns åtminstone redan 1870, Sönd.-nisse 9: 47. Jämför till betyd. vind i seglen.
Hellquists originaltext med förkortningar
fläkta = fsv., iterativum på -ta (germ. -atjan) till germ. flak- i parallellbildningarna på -ra, -sa no. flakra o. sv. flaxa; jfr isl., no. fløkta (av *flakutjan?). Härav: fläkt. Betyd. 'tur i spel' fanns åtm. redan 1870, Sönd.-nisse 9: 47. Jfr till betyd. vind i seglen.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
fläkta i Dalins ordbok 1850
fläkta, v. n. 1.
- Blåsa i fläktar. Vestanvindarne fläkta så ljuft. Brukas ofta impersonelt, t. ex.: Det fläktar så behagligt ifrån sjön.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.