Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver.

fäkta

Vad betyder fäkta?

Att använda ett blankt vapen, som sabel eller florett, i en tävling eller övning; att röra sig med armarna i en slående rörelse för att försvara sig eller markera; i överförd betydelse att argumentera livligt.

Synonymer till fäkta

Exempelmeningar

  • Hon fäktade i florett sedan hon var tolv år och tävlar fortfarande.
  • Två pojkar fäktade med långa pinnar på skolgården.
  • Han fäktade med armarna när han försökte förklara vad han menade.

Varifrån kommer fäkta?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

fäkta = y. fsv. = da. fægte, från mlty. vechten, slå med armarna, fäkta = fhty. fehtan (ty. fechten), ags. feohtan. Av omstritt ursprung: kanske snarast (med övergång till e-serien) av ett germ. *fuhtan, pret. *faht (jfr vb. träda o. tråda), besl. med lat. pugnus, knytnäve (vartill pugnāre, strida, vartill pugna, strid), grek. pýx, med knytnäven, osv. (väl till pungere, sticka; se punkt); jfr Osthoff Parerga s. 369 f. Dock äro även andra möjligheter tänkbara.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.