Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4985, nivå B2.

anor

Synonymer till anor

Ordlistorna anger inga synonymer för anor.

Varifrån kommer anor?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

anor, ä. nsv. aner 1561 osv. jämte -or 1631 osv. = da. aner, från mlty. anen, förfäder, motsv. ty. ahnen, plur. till ahn, stamfar, far- o. morfar, o. ahne, stämmor, far- o. mormor, av fhty, ano, resp. ana, vartill dimin. ty. enkel, barnbarn; egentl. barnord; jfr lat. anus, gumma, med samma slags ursprung, men sannol. ej besläktat (se under amma), samt personn. Anna. — Den någon gång uppträdande nybildade sing. ana förekommer ännu i Strindbergs Julie (väl halvt skämtsamt).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.