Synonymer till villfara
Ordlistorna anger inga synonymer för villfara.
Varifrån kommer villfara?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
villfara, 1638: 'i deres petitis .. blifva vilfaradhe', (ej i da.), från ty. willfahren, göra (någon) till viljes, av sen mhty. willenvâren, tidigare: eines willen vâren, egentl.: taga hänsyn till ngns vilja, söka uppfylla ngns vilja, till fhty. vârên, trakta efter, besl. med vâra, försåt o. d. (etymol. = lånordet fara sbst.), i avljudsförh. till fara 1, alltså egentl.: fara efter, i regel med betyd.-skiftningen: på försåtligt sätt. — Alltså ett helt annat ord än fsv. vil(le)fara, fara vill el. vilse, i sv. villfarelse.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.