Synonymer till värk
Varifrån kommer värk?
2. värk, smärta o. d., fsv. værker = isl. verkr (genit. verkjar), da. verk, ags. wærc (eng. dial. wark), av germ. *warki-. Då ags. weorc även betyder 'smärta, värk', vidare isl. virkja, värka, förorsaka smärta, uppvisar samma avljudsstadium som verk (jfr även nedan under värka) o. slutligen betyd.-utvecklingen 'arbeta' > 'lida' också uppträder i vb. vinna (jfr nedan), finns knappast något skäl att betvivla riktigheten av den gamla sammanställningen med verk (i så fall avljud) o. föra ordet tillsamman med lat. vergo, böjer sig, egentl.: vrider; om den dock rätt svaga möjligheten av ett indirekt samband med denna rot se under verk. — En sekundär betyd. 'var i sår' uppträder i sv. dial. värk = no. verk; dock enl. somliga påverkat av ordgruppen var 6. — Plur. barnvärkar finns redan i fsv. — Härav vb. värka, fsv. værkia = isl. verkja, da. verke, ags. wærcan, av germ. *warkian. Isl. virkja ds. av *werkian. Sv. dial. värka med allmänt stark böjning (vArk, vurkit) innehåller, om böjningen är ursprunglig, samma rotstadium som isl. virkja o. verk. — Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr got. winnô, lidande, mhty. winne, smärta, till vinna, i betyd. 'arbeta, anstränga sig o. d.', ävensom t. ex. fra. travailler, arbeta, men även bl. a.: plåga (här dock den ursprungliga betyd.), lat. fame, malis (osv.) laborāre, egentl.: arbeta (se laborera), grek. pónos, möda, lidande, smärta; jfr dessutom t. ex. ags. acan, smärta, göra ont, som möjl. är = sv. åka, urspr.: driva o. d.; o. ags. súsl, pina, som kanske är besl. med syssla.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.