Synonymer till värd
Motsatsord till värd
- oförtjänt
Exempelmeningar
- Hon är verkligen värd all uppmärksamhet som hon fått.
- Kvällens värd presenterade gästerna med stor humor.
- Vi tackade vår värd för en trevlig middag.
Varifrån kommer värd?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
2. värd, sbst., t. ex. L. Petri 1559: 'är altidh huar thens andras werdh' = da. vert, från mlty. wert (genit. -des), av fsax. werd, wird, värd, husbonde, gästvän, äkta man = got. wairþus, värd, gästvän, fhty., ty. wirt, värd, särsk. förr även: husbonde, familjeöverhuvud, äkta man (saknas i ags.), av germ. *werðu-. Egentl. om husbonden i motsättning till 'gästerna' el. 'främlingarna', alltså av samma innebörd som indoeur. *ghosti-potis, dvs. 'gästherren' = lat. hospes (se hospital, despot o. nedan). F. ö. trots många framställda förslag utan ens närmelsevis säker härledning. Kanske snarast med Fick m. fl. sammanhängande med germ. *werþu- el. *werðu-, måltid, i nattvard osv. (se d. o.), som kan utgå från en rot u̯er i betyd. 'sörja för', i avljudsförh. till var 3, varse osv., vård (jfr också ovan under värd 1) o. sålunda även till det till betyd. närstående ags. hláford (*hláfweard = lord; se även lev). Möjl. syftar i så fall ordet närmast på de plikter gentemot gästen, som ålågo värden icke blott i fråga om materiell undfägnad utan snarast med hänsyn till hans säkerhet o. okränkbarhet; jfr särsk. fhty. werên, lämna säkerhet för. F. ö., enl. Fick-Torp, i avljudsförh. till mhty. ürte, urte, värdshus, dryckeslag, sällskap (vartill jfr Kauffmann WuS 2: 22). — Betyd. 'värd' o. 'gästvän' finnas även förenade hos lat. hospes (jfr hospital); liksom betyd. 'värd, husbonde, äkta man' hos de fnord. motsvar. till 'husbonde' (jfr eng. husband), vilket jämte bonde väl är det inhemska nord. ord, som till betyd.-innehåll närmast ersätter det kontinentalgermanska värd. — Värdinna, fsv. værdinna, från mlty. werdinne = fhty. wirtinna (= ty. wirtin). — Värdshus, 1593 = da. værtshus, efter ty. wirtshaus (sen mhty. wirtshûs). I fsv. i stället gæstahus (allm. germ.; dock ej i got.), hærbærge (se härbärge) o. taværne (se tabernakel); samtliga kvarlevande in i ä. nsv. Under fsv. tid betecknade dock gæstahus särskilt ett i förb. med ett kloster stående härbärge för pilgrimer o. fattiga resande, hospitium (jfr holl. gasthuis, sjukhus, hospital), med motsvar. betyd.-utveckling hos hotell (= hospital); alltså ej om såsom affär bedriven värdshusrörelse, liksom också isl. gestahus brukades om hirdens 'gäster' el. om vid de stora bondgårdarna åt främlingar uppbyggt hus. F. ö. återgavs i de germ. spr. 'värdshus, härbärge' ofta med ord, som bildats av sal, t. ex. got. saliþwa, fhty. salihûs m. m. Eng. inn, värdshus, utgår från ags. inn n., rum, hus, jfr isl. inni n., bostad, härbärge m. m. o. är besl. med adv. in, inne. Hotell är i sv. om inhemska förh. väsentl. ett 1800-talsord (se d. o.). Samma betyd.-utveckling som i det germ. 'gästhus' o. i hotell föreligger i de slav. ord för 'värdshus', som representeras av polska gospoda, tjeck. hospoda osv., till fslav. gospodĭ, herre, motsvar. (trots svårigheten med d) lat. hospes (genit. -pitis; se hospital), vartill hospitium, till stammen i gäst. Värdshusrörelse (i mera modern mening) torde germanerna ha lärt av romarna, där sådan är känd åtm. från 2:dra årh. f. Kr. (deversoria). — I gamla bibelövers.:s värdskap (2 Mos. 22: 19: 'Den som hafwer värdskap med någon boskap, han skall döden dö') ingår den redan i fsv. uppträdande betyd. 'samlag, beblandelse', eufemistisk anv. av betyd. 'gemenskap, umgänge'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.