Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 8 bokstäver.

taburett

Synonymer till taburett

Ordlistorna anger inga synonymer för taburett.

Varifrån kommer taburett?

Lånord från franska enligt Hellquist.

taburett, egentl. (nu mindre br.): låg stol utan arm- o. ryggstöd, av fra. tabouret, dimin. till ä. fra. tabour, trumma, alltså uppkallad efter formen (se f. ö. under tambur- 3). Den nuv. (för svenskan egendomliga) betyd. av 'statsrådsämbete' utgår närmast från ordets anv. om taburettliknande konseljstolar (ännu under Oskar I). Förr även: sittplats i närvaro av de kungliga personerna, som under 1700-t:s senare hälft o. 1800-t:s första årtionden tillkom innehavare av rikets högsta värdigheter, t. ex. riksråden, o. vissa andra rangklasser el. med särskilt kunglig nåd utmärkta rangpersoner; jfr ä. fra. avoir le tabouret. Härpå syftas i Leopolds Eglé och Annett: 'en fru af ytterst goda tonen, Med statsvagn, hof-livré, entréer, taburett'.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.