Synonymer till syll
Ordlistorna anger inga synonymer för syll.
Varifrån kommer syll?
syll = fornsvenska f.: syll, understa bjälken i en byggnad, motsvarande isL syll, norska syll, svill, danska syld, anglosaxiska syll detsamma (engelska szZZ); medellågtyska szzZ(Ze) (med mera), m., tröskel, vilken senare betyd. även uppträder i till exempel norska; av germanska *sulliö-, *swelliö-; i avljudsförh. till *swallia- n. i fornhögtyska swelli, syll, tröskel (tyska schwelle f.), jämför svale och sula l-3. De nordiska orden syll kunna utgå från en stam *sull- eller möjligen *swill- (av *swelli-), med zz-omljud av swi- (varom Kock Uml. u. Brech. s. 168 f.). Stundom fört tillsamman med latin so-lum, mark, grund, som dock kanske snarare är besläktat med säl.
Hellquists originaltext med förkortningar
syll = fsv. f.: syll, understa bjälken i en byggnad, motsv. isL syll, no. syll, svill, da. syld, ags. syll ds. (eng. szZZ); mlty. szzZ(Ze) (m. m.), m., tröskel, vilken senare betyd. även uppträder i t. ex. no.; av germ. *sulliö-, *swelliö-; i avljudsförh. till *swallia- n. i fhty. swelli, syll, tröskel (ty. schwelle f.), jfr svale o. sula l-3. De nordiska orden syll kunna utgå från en stam *sull- el. möjl. *swill- (av *swelli-), med zz-omljud av swi- (varom Kock Uml. u. Brech. s. 168 f.). Stundom fört tillsamman med lat. so-lum, mark, grund, som dock kanske snarare är besl. med säl.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
syll i Dalins ordbok 1850
syll, f. 2.
- Understa stocken i väggarna af ett trähus.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.