Synonymer till svear
Ordlistorna anger inga synonymer för svear.
Varifrån kommer svear?
svear, fornsvenska svear, sviar, isländska sviar = Tacitus suiones, benämning på samtliga germanska skandinaver, Jordanes sue-hans (väl för sueaus), medeltidslatin sueones; snarast med Holzmann och Noreeii till indoeuropeiska su(e)i- i fornnorska svedde, svidda, självdöd, svéviss, självklok, sanskrit svaydm, själv (se för övrigt s ven och jämför sin); alltså en n-stam med betydelsen 'de eller sina egna', 'de sina'; jämför isländska Svi-pjöö. Om formen se förf. Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 238 f. (med litteratur). - Avlägset besläktat är sannolikt folknamnet (germ.-lat.) Suebi, Suäbi (tyska Schwabe, varav svenska familjen. Schwab; se detta ord), med labialutvidg-ning av indoeuropeiska sué-. Litteratur Schönfeld s. 215; jämför sedermera v. Grienberger IF Anz. 32: 52 med ett oantagligt tolkningsförslag, W.Schulze Zfvergl. Sprachf. 46: 192. - Leva svearna, se leva. - Se för övrigt svensk, Sverige.
Hellquists originaltext med förkortningar
svear, fsv. svear, sviar, isl. sviar = Tacitus suiones, benämning på samtliga germanska skandinaver, Jordanes sue-hans (väl för sueaus), mlat. sueones; snarast med Holzmann o. Noreeii till ie. su(e)i- i fno. svedde, svidda, självdöd, svéviss, självklok, sanskr. svaydm, själv (se f. ö. s ven o. jfr sin); alltså en n-stam med betyd. 'de el. sina egna', 'de sina'; jfr isl. Svi-pjöö. Om formen se förf. Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 238 f. (med litteratur). - Avlägset besläktat är sannol. folknamnet (germ.-lat.) Suebi, Suäbi (ty. Schwabe, varav sv. familjen. Schwab; se d. o.), med labialutvidg-ning av ie. sué-. Litteratur Schönfeld s. 215; jfr sedermera v. Grienberger IF Anz. 32: 52 med ett oantagligt tolkningsförslag, W.Schulze Zfvergl. Sprachf. 46: 192. - Leva svearna, se leva. - Se f. ö. svensk, Sverige.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.