Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

strut

Vad betyder strut?

En tratt- eller kottformad del, särskilt en glasstrut som man fyller med glass; även ett formvarv av papper eller plåt som bär upp eller leder något

Synonymer till strut

Exempelmeningar

  • Barnet slickade försiktigt på glassen i strutens översta kant.
  • Vi köpte två gräddglassar i våfflade struter vid kiosken.
  • Ljudet strömmade ut genom den stora metallstrutten på högtalaren.

Varifrån kommer strut?

strut, å fiskredskap (håvar, ryssjor) t. ex. I. Erici o. 1645 (jfr nedan); tu t, pip (å kanna) 1684; 'hvvita Styfrar i en Strut' 1745; i sv. dial. även: lur, fsv. struter, spets på huvudbonad = isl. stnitr, kägelformig spets, no. strut, tut, rör, ä. da. strud, spets; med avledn. östsv. dial. *stryta (stryto), strut, spetsen av en ryssja, Dalsl. stnjta o. Bohusl. stryda, skorstenspipa, no. stnjta, kägelformig figur, nisl. stry ta, kägla, spets; besl. med mhty. striiz m., motstånd (ty. Strauss), mhty. strozze, strupe, osv., samt de under strutta anförda orden. Germ. stam strut, vara styv o. d., vartill variant-former på läppljud i st r vi v a o. väl även strupe, samt med nasal strunt osv. Parallellbildningar: s tut, i dial. bl. a.: strut, o., utan s, trut. - Strut, strutbakelse, jfr Weste 1807: hvete-strut = da. strut, strutbakkelse, efter formen, liksom struva.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.