Synonymer till strimma
Ordlistorna anger inga synonymer för strimma.
Exempelmeningar
- En strimma ljus föll in mellan gardinerna.
- Det fanns en vit strimma över hennes svarta tröja.
- Beskedet gav dem en strimma hopp.
strimma på engelska
ray, stripe, streak (smalt band, streck).
- en strimma hopp a ray of hope
Sammansättningar: ljusstrimma (ray of light).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer strimma?
strimma, till exempel G. I:s reg. 1554: små strijmor, i äldre nysvenska även strlme till exempel Schroderus Lex., jämför plural strimmar Spegel, motsvarande respektive - norska strima f., danska strime, medellågtyska strime m., fornhögtyska strimo m., mhty-strim(e), med avljudsformen streim; m-avledn. till roten stri i stril (liksom blomma till germ.fr/ö-); jämför stripa; däremot ej, med Hirt-Weigand, av *strip-m-. Mlty. stréme = medelhögtyska, tyska strieme väl däremot av indoeuropeiska *streu-m- (jämför Persson Indog. Wortf. s. 788) eller möjligen *strei-m-. Strimma av strima liksom hemma av hema, t i m ni e av time och så vidare - Härtill diminutiv strimla, 1730 (-e-), C. Warg 1755: 'hvettebröd . . skurit i . . långa strimlor' = norska, jämför gotländska, strimbel m,, norska strimel, nyisländska slrimill, danska strimmel^ mit}'., fornhögtyska strimil. - Till verb strimma har bildats äldre svenska strimma, stråla, glänsa, 1600-t., Creutz, Lidner, Atterbom, Stagnelius med flera; jämför verb stråla till stråle.
Hellquists originaltext med förkortningar
strimma, t. ex. G. I:s reg. 1554: små strijmor, i ä. nsv. även strlme t. ex. Schroderus Lex., jfr plur. strimmar Spegel, motsv. resp. - no. strima f., da. strime, mlty. strime m., fhty. strimo m., mhty-strim(e), med avljudsformen streim; m-avledn. till roten stri i stril (liksom blomma till germ.fr/ö-); jfr stripa; däremot ej, med Hirt-Weigand, av *strip-m-. Mlty. stréme = mhty., ty. strieme väl däremot av ie. *streu-m- (jfr Persson Indog. Wortf. s. 788) el. möjl. *strei-m-. Strimma av strima liksom hemma av hema, t i m ni e av time osv. - Härtill dimin. strimla, 1730 (-e-), C. Warg 1755: 'hvettebröd . . skurit i . . långa strimlor' = no., jfr gotl, strimbel m,, no. strimel, nisl. slrimill, da. strimmel^ mit}'., fhty. strimil. - Till vb. strimma har bildats ä. sv. strimma, stråla, glänsa, 1600-t., Creutz, Lidner, Atterbom, Stagnelius m. fl.; jfr vb. stråla till stråle.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
strimma i Dalins ordbok 1850
strimma, f. 1.
- Lnt, fint streck. S-morna på tulpaner. Med gula, röda strimmor. En strimma af aska, pulver. Blodiga strimmor. En strimma af ljus, en ljus strimma (fig.) Dagens första strimma, dagningen. En strimma af hopp, en skymt af hopp.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.