Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

städ

Vad betyder städ?

  1. Underlag vid smide.

Betydelserna är hämtade ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0).

På engelska anvil

Synonymer till städ

Ordlistorna anger inga synonymer för städ.

Exempelmeningar

  • Smeden slog den glödande järnbiten hårt mot städet.
  • Städet står fast på en tung träkubb mitt i verkstaden.
  • Han lade hammaren på städet och torkade svetten från pannan.

städ på engelska

anvil (underlag vid smide).

Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.

Varifrån kommer städ?

städ, fornsvenska stcep = no.-da., äldre danska sted, av ur n ord. * städj a-, en speciellt nordisk bildning, avledd av germanska adjektiv *stada-, stående, fast = isländska staÖr och så vidare (se städja). Engelska stith och slilhy från nordiska - Fornsvenska stcefoi m. = isländska stedi (genitiv steÖja), ävensom fornsvenska stcepia, städ (varav bergnamnet Städj a n), äro antingen avledda av samma adjektiv eller av substantiv städ. - Om andra (sinsemellan analogt bildade) germanska och latin ord för 'städ' se under ambult; alla med betydelsen 'som man slår eller hugger på', jämför även f sia v. nakovalo (till ko-vati, hugga). Grekiska åkmön, städ, betyder egentligen 'sten'; se hammare.

Hellquists originaltext med förkortningar

städ, fsv. stcep = no.-da., ä. da. sted, av ur n ord. * städj a-, en speciellt nordisk bildning, avledd av germ. adj. *stada-, stående, fast = isl. staÖr osv. (se städja). Eng. stith o. slilhy från nord. - Fsv. stcefoi m. = isl. stedi (genit. steÖja), ävensom fsv. stcepia, städ (varav bergnamnet Städj a n), äro antingen avledda av samma adj. el. av sbst. städ. - Om andra (sinsemellan analogt bildade) germ. o. lat. ord för 'städ' se under ambult; alla med betyd. 'som man slår el. hugger på', jfr även f sia v. nakovalo (till ko-vati, hugga). Grek. åkmön, städ, betyder egentl. 'sten'; se hammare.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.

städ i Dalins ordbok 1850

städ, n. 5. (isl. Steþia)

  1. Underlag, hvarpå vid smidning metaller stödas, för att emottaga slag af hammaren.
  2. (anat.) Ett litet ben i trumhålan uti örat, så kalladt för sin likhet med ett städ.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Rim på städ

Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.

Ord som börjar med städ

Ord i SALDO som börjar med städ och där resten också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar. Om sammansatta ord.

Ord som slutar med städ

Ord i SALDO som slutar med städ och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”städ: betydelse, böjning och ursprung”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/st%C3%A4d/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY), Hellquist (1922); betydelser ur Lexin, svenska ord (Isof, CC BY 4.0); engelska ur Folkets lexikon (KTH, CC BY-SA 2.5); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .