Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 9 bokstäver.

slentrian

Vad betyder slentrian?

Ett sätt att göra saker på som blivit vanemässigt och ofta utan eftertanke; det som görs av gammal vana i stället för att tänkas igenom på nytt.

Synonymer till slentrian

Motsatsord till slentrian

Exempelmeningar

  • Hon gjorde jobbet av ren slentrian och tänkte knappt på vad hon egentligen gjorde.
  • Efter många år i samma tjänst hade det smugit sig in en viss slentrian i hur mötena genomfördes.
  • Han bröt sin slentrian och började laga mat från grunden i stället för att alltid ta något färdigt.

Varifrån kommer slentrian?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

slentrian, Sahlstedt 1759, 1773, Möl- ler 1785 o. Widegren 1788: slänterjan, Weste 1807 därjämte slentrian (hos Lind 1749 under schlendrian omskrives or- det); i litteraturen föredrages däremot -d-formen in på 1800-talet, t. ex. 1799: den gamla slendrianen, 1810 osv. = da. slentrian o. slendrian, från ty. schlend- rian, förr: schlentrian, även om perso- ner; en från humanisterna härrörande latiniserande bildning (jfr Schlenttrianus Seb. Brant 1494) till ä. ty. schlentern, ty. schlendern, gå makligt o. d., se när- mare släntra o. jfr det på samma sätt uppkomna grobian. — Anv. om per- soner anses numera vanl. som den yngre. Den förekommer möjl. även i ä. nsv.; jfr Kolmodin 1732: slänterjan, som det tyckes i betyd. 'vårdslös, lat person' (såvida ej det föreg. Then andre är tryck- fel för Then andres). Jfr Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 76.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.