Synonymer till sjåp
Ordlistorna anger inga synonymer för sjåp.
Exempelmeningar
- Var inte ett sådant sjåp, det är bara en spindel!
- Han kallade sin lillasyster för ett sjåp.
- Hon tyckte att killarna i klassen var några riktiga sjåp.
Varifrån kommer sjåp?
sjåp, 1860-t. (Sturzen-Becker, Blanche), även: sjåper (med samma genusväxling som tok och v å p); sjåpa, substantiv, O. v. Dalin Vitt.: 'den skåpan sätta nosen i vädret'; sjåpa (sig), vb, Snapphanarne 1831: skjåpande presens particip, Jolin 1845: schåpar sig; sjåpig, adjektiv, Bremer 1821 (i brev). Formen skåpan hos Dalin betecknar säkerligen uttal med sk och är = svenska dialektalt *skåpa (-o), latin kvinna, jämför skåp n., sjåp, och norska skaap f., virrig pratsjuk kvinna; för övrigt dunkelt. Sedermera om-bildat med pejorativt j; formen skjåpande 1831 synes beteckna ett mellanstadium. Möjligen även till form och betyd. anslutet till sjask, sjana, sjatte, sjåter och så vidare, jämför även med -åp till exempel vapode ungefär likabetydande svenska dialektalt låp och jåp. No. sjaap m., liten narr, synes icke höra hit, utan är en självständigt uppkommen pejorativ bildning av samma slag som de nyss nämnda.
Hellquists originaltext med förkortningar
sjåp, 1860-t. (Sturzen-Becker, Blanche), även: sjåper (med samma genusväxling som tok o. v å p); sjåpa, sbst., O. v. Dalin Vitt.: 'den skåpan sätta nosen i vädret'; sjåpa (sig), vb, Snapphanarne 1831: skjåpande part. pres., Jolin 1845: schåpar sig; sjåpig, adj., Bremer 1821 (i brev). Formen skåpan hos Dalin betecknar säkerl. uttal med sk o. är = sv. dial. *skåpa (-o), lat kvinna, jfr skåp n., sjåp, o. no. skaap f., virrig pratsjuk kvinna; f. ö. dunkelt. Sedermera om-bildat med pejorativt j; formen skjåpande 1831 synes beteckna ett mellanstadium. Möjl. även till form o. betyd. anslutet till sjask, sjana, sjatte, sjåter osv., jfr även med -åp t. ex. vapode ungef. likabetyd. sv. dial. låp o. jåp. No. sjaap m., liten narr, synes icke höra hit, utan är en självständigt uppkommen pejorativ bildning av samma slag som de nyss nämnda.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.