Synonymer till sinder
Ordlistorna anger inga synonymer för sinder.
Exempelmeningar
- Under smidet föll det glödande sindret ner på verkstadsgolvet.
- Efter stålframställningen låg det mycket sinder kvar i ugnen.
- Arbetarna sopade bort sindret från gjutgropen innan nästa skift började.
Varifrån kommer sinder?
sinder, glödspån som avfaller vid järnets Smidning, svenska dialektalt simier, järnslagg och dylikt, även sinder, grand, smula, fornsvenska sinder n., slagg = isländska sindr n. (varav dvärgnamnet Sindre, liksom namnet på hans broder Brokkr hör till fornhögtyska broccho m., bit, smula, till germanska brekan, bryta, förf. Ark. 7: 51), danska sinder plural, medellågtyska sinder (sunder med mera), fornhögtyska sintar (tyska sinter; bland annat i fornhögtyska personnamn Sintar-fizzilo - isländska Sinfjpile Kluge), anglosaxiska sinder (engelska cinders, slagg, aska, genom sammansmältning av det germanska ordet och det obesl. franska cendre, aska, se cendré), av germanska *sendra-. Ofta sammanställt med fornslaviska sedra, stelnad vätska, droppsten; dock osäkert; jämför Liden Stud. s. 39. Däremot stämmer detta ords betyd. utmärkt med den hos den även till svenska lånade tyska bergv.-termen sinter (se detta ord),
Hellquists originaltext med förkortningar
sinder, glödspån som avfaller vid järnets Smidning, sv. dial. simier, järnslagg o. d., även sinder, grand, smula, fsv. sinder n., slagg = isl. sindr n. (varav dvärgnamnet Sindre, liksom namnet på hans broder Brokkr hör till fhty. broccho m., bit, smula, till germ. brekan, bryta, förf. Ark. 7: 51), da. sinder plur., mlty. sinder (sunder m. m.), fhty. sintar (ty. sinter; bl. a. i fhty. personn. Sintar-fizzilo - isl. Sinfjpile Kluge), ags. sinder (eng. cinders, slagg, aska, genom sammansmältning av det germ. ordet o. det obesl. fra. cendre, aska, se cendré), av germ. *sendra-. Ofta sammanställt med fslav. sedra, stelnad vätska, droppsten; dock osäkert; jfr Liden Stud. s. 39. Däremot stämmer detta ords betyd. utmärkt med den hos den även till sv. lånade ty. bergv.-termen sinter (se d. o.),
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
sinder i Dalins ordbok 1850
sinder, n. sing.
- Glödspån, som vid jernets smidning affaller i form af stora fjäll.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.