Synonymer till sörpa
Ordlistorna anger inga synonymer för sörpa.
Varifrån kommer sörpa?
sörpa, substantiv, I. Erici o. 1645, motsvarande ett fornsvenska *syrpa = no.-da. s0rpe; liksom äldre nysvenska sörpe Spegel 1712 (- svenska dialektalt) om-ljudsformer till äldre nysvenska sorpa (Arvidi 1651?), Spegel 1685, Serenius, Lind och i svenska dialektalt, ävensom norska surpa och surp detsamma, äldre svenska och svenska dialektalt sorp n. detsamma, isländska, norska: smuts. Härtill verb sörpa, jämför svenska dialektalt sorpa och norska surpa. Sannolikt till en labialutvidgning, germanska surp-, av roten i sörja 1. Sv. sör p är snarast ett deverbativum av verb sörpa.
Hellquists originaltext med förkortningar
sörpa, sbst., I. Erici o. 1645, motsv. ett fsv. *syrpa = no.-da. s0rpe; liksom ä. nsv. sörpe Spegel 1712 (- sv. dial.) om-ljudsformer till ä. nsv. sorpa (Arvidi 1651?), Spegel 1685, Serenius, Lind o. i sv. dial., ävensom no. surpa o. surp ds., ä. sv. o. sv. dial. sorp n. ds., isl., no.: smuts. Härtill vb. sörpa, jfr sv. dial. sorpa o. no. surpa. Sannol. till en labialutvidgning, germ. surp-, av roten i sörja 1. Sv. sör p är snarast ett deverbativum av vb. sörpa.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.