Synonymer till råd
Exempelmeningar
- Hon gav mig rådet att ringa läkaren innan jag tog medicinen.
- Kommunens råd beslutade om nya regler för cykelparkering.
- Jag skulle vilja ha ett gott råd inför resan till Italien.
Varifrån kommer råd?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
råd, fsv. rāþ, råd, utväg, hjälp, vilja, plan, rådsförsamling m. m. = isl. ráð n. ungef. ds., da. raad n., fsax. râd m., fhty. rât (ty. rat), ags. rǽd; av germ. *rǣða-. Härtill även ags. rǽs(?, genit. rǽswe) f., råd, till råda såsom t. ex. ags. blódlǽs (genit. -lǽswe), åderlåtning, till låta (alltså ie. -s-u̯ā). Se f. ö. råda. — Betyd. 'rådsförsamling' från ty. (motsv. lat. consilium); härur den individuella (stats-, hovrättsråd osv.). I denna senare betyd. i ä. nsv. på väg att övergå till mask., t. ex. Runius: en kunglig råd, v. Brobergen 1705: min cammarråd (Hans. Vitt. 12: 272). Jfr da. en kammerraad, en rigsraad. — Ett gammalt neutr. plur. ingår i uttr. hava god råd, Hels. 1587 = no.-da. ha god raad (däremot da. have gode raad), till fsv. rādh i betyd. 'omständigheter, ställning', jfr sv. dial. råd, utkomst, uppehälle (t. ex. Hall.); ävensom i veta sig ingen (levande) råd, motsv. i fsv., jfr da. ikke vide sine levende raad, ty. er wusste seinem leibe keinen rat, till fsv. rādh i betyd. 'utväg'. — I det arkaistiska med råds råde ingår dat. sg. (jfr gammal i gårde, man ur huse). — Här äro goda råd dyra, efter ty. hier ist guter rat teuer. — Kommer tid (el. dag), kommer råd, motsv. i da., efter ty. kommt zeit, kommt rat; jfr fra. à nouvelles affaires, nonveaux conseils. — Råd och dåd, motsv. i da., jfr ty. rat und tat; av samma slag som bot för sot, sju för tu, smått och gott, ur och skur osv. — Se f. ö. följ. o. gorå, husgeråd, -rå o. under rå 5. Rådfråga, y. fsv. rādhfrāgha 1505, rådgöra, från mlty. râtvrâgen, rådfråga, rådgöra = ty. ratfragen; förr även rådspörja (fsv. rādhspyria) o. rådsöka (ty. ratsuchen). — Rådföra sig, Gustaf II Adolf osv. = da. raadføre sig, till ä. nsv. rådföra t. ex. 1602 (= ä. da. raadføre), giva råd, hjälpa med råd, egentl.: föra till rådplägning o. d., senare vanl.: rådfråga (ännu t. ex. Agardh 1857). — Rådman, fsv. rāþmaþer, åtm. i sin betyd. av 'medlem av stadens råd' (redan i Skånel. o. M. Er. Landsl.) lån från mlty. râtman; i betyd. 'konungens rådsherre' (rāþ-, rāþsmaþer Uppl. L.) sannol. inhemskt. — Rådrum, fsv. rādharūm = isl. ráð(a)rūm, da. raaderum, till råd i betyd. 'utväg' o. d. — Rådslå, P. Svart, Hels. 1587, förr även: rådslaga = da. raadslaa, efter ty. ratschlagen, till ratschlag (varav sv. rådslag t. ex. 1556), till mhty. slahen (= slå) i betyd. 'smida, förarbeta', alltså av samma art som smida ränker o. d.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.