Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 3 bokstäver. Ett av de 1 000 vanligaste orden i svenskan, plats 541, nivå A1.

ort

Vad betyder ort?

en plats eller ett samhälle på landsbygd; även en bestämd plats, en punkt eller en lokal där något finns

Synonymer till ort

Motsatsord till ort

  • storstad

Exempelmeningar

  • Vi bor i en liten ort långt uppe i norra Sverige.
  • Lägenheten ligger i en lugn ort precis utanför stan.
  • Efter flera timmar nådde vi till slut ortens enda affär.

Varifrån kommer ort?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

1. ort, trakt, ställe, Erik XIV 1536: örter plur. (även senare uppträdande pluralform, från ty. örter), 1614: ortar plur., J. Baner 1626: ort = ä. da., från mlty. el. ty. ort, ställe hörn, vinkel, egentl.: spets o. d. (se Landsort) o. etymologiskt identiskt med udd (se närmare d. o.) o. med följ. — I betyd. 'gruvgång' från samma ty. ort ds., egentl.: ändan av en horisontal gruvgång. — Med avs. på betyd.-utvecklingen till 'trakt, ställe' jfr fslav. město, ort, osv. (Berneker Et. Wb. 2: 51; dock ej alldeles säkert).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.