Synonymer till mjärde
Ordlistorna anger inga synonymer för mjärde.
Varifrån kommer mjärde?
mjärde, jämför Broocman 1736: mälar (med l av rd såsom i stel och så vidare), svenska dialektalt bland annat *märdrar Uppland (motsvarande Uppl.-lagens mærþre), fornsvenska miærþe, miærþre, mærþ(r)e m., motsvarande, med annan böjning, isländska merð f., norska merd (med mera) = finska merta. Man känner ej, om sv.-no. lånat ordet från finskan eller om förhållandet är omvänt; litteratur hos Setälä FUF 13: 411. Med den senare förutsättningen har det av H. Petersson IF 23: 389 förts till en indoeuropeisk rot mer, fläta, knyta, binda, i ryska merëža, ryssja, grekiska mérmĭs, tråd (om sanskrit muṭas, korg, knippa, som även ställes hit, se dock Charpentier IF 29: 397), vartill väl också grekiska brókhos, slinga, snöre, maska (Lagercrantz-Lidén Stud. s. 14; om merges, kärve se dock Walde s. 479). Mjärden kallas kring Mälaren kasse.
Hellquists originaltext med förkortningar
mjärde, jfr Broocman 1736: mälar (med l av rd såsom i stel osv.), sv. dial. bl. a. *märdrar Uppl. (motsv. Uppl.-lagens mærþre), fsv. miærþe, miærþre, mærþ(r)e m., motsv., med annan böjning, isl. merð f., no. merd (m. m.) = fin. merta. Man känner ej, om sv.-no. lånat ordet från finskan el. om förhållandet är omvänt; litteratur hos Setälä FUF 13: 411. Med den senare förutsättningen har det av H. Petersson IF 23: 389 förts till en ie. rot mer, fläta, knyta, binda, i ry. merëža, ryssja, grek. mérmĭs, tråd (om sanskr. muṭas, korg, knippa, som även ställes hit, se dock Charpentier IF 29: 397), vartill väl också grek. brókhos, slinga, snöre, maska (Lagercrantz-Lidén Stud. s. 14; om merges, kärve se dock Walde s. 479). Mjärden kallas kring Mälaren kasse.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
mjärde i Dalins ordbok 1850
mjärde, m. 2.
- Ett slags fiskredskap af tvinnadt hampgarn, bundet med särskilt inrättade ingångar, genom hvilka fisken icke hittar ut, sedan han kommit in.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.