Synonymer till mara
Ordlistorna anger inga synonymer för mara.
Uttryck med mara
- vara riden av maran
- plågas av mardrömmar
Varifrån kommer mara?
mara = fornsvenska, isländska, fornhögtyska (tyska mahr) = danska, medellågtyska, anglosaxiska mare (engelska night-mare); jämför fornslaviska mora, häxa (enligt somliga lån från germanska språk), iriska mor-(r)ígain, egentligen: mar-drottning. Omstritt. Vanligen fört till germanska roten mer, krossa och dylikt (se murken, mörja); jämför franska cauchemar, marritt (till latin calcāre, pressa, trycka; senare leden från mara). Dock även sammanställt med latin mori, dö (se mord), i så fall egentligen: dödsväsen; ävensom med fornsaxiska merrian, hindra, och så vidare, fornfrisiska mere, band, boja, med mera (jämför märla 2). Litteratur se Falk-Torp s. 1515, Hirt-Weigand under mahr. Hit höra också: marbuske, -kvast, -lock, -skog, -tall, jämför nyisländska marhrísla, norska marekvist, danska marelok, svenska dialektalt martova, medellågtyska marvlechte, marlock, tyska mahrzopf och så vidare; tyska dialektalt hexenbesen, häxkvast, engelska dialektalt witch's besom detsamma; sammanhängande med föreställningar om maran, som rider träd (markvast, -tall och så vidare) och hästar (marlock). Jämför marleka.
Hellquists originaltext med förkortningar
mara = fsv., isl., fhty. (ty. mahr) = da., mlty., ags. mare (eng. night-mare); jfr fslav. mora, häxa (enl. somliga lån från germ. spr.), ir. mor-(r)ígain, egentl.: mar-drottning. Omstritt. Vanl. fört till germ. roten mer, krossa o. d. (se murken, mörja); jfr fra. cauchemar, marritt (till lat. calcāre, pressa, trycka; senare leden från mara). Dock även sammanställt med lat. mori, dö (se mord), i så fall egentl.: dödsväsen; ävensom med fsax. merrian, hindra, osv., ffris. mere, band, boja, m. m. (jfr märla 2). Litteratur se Falk-Torp s. 1515, Hirt-Weigand under mahr. Hit höra också: marbuske, -kvast, -lock, -skog, -tall, jfr nisl. marhrísla, no. marekvist, da. marelok, sv. dial. martova, mlty. marvlechte, marlock, ty. mahrzopf osv.; ty. dial. hexenbesen, häxkvast, eng. dial. witch's besom ds.; sammanhängande med föreställningar om maran, som rider träd (markvast, -tall osv.) o. hästar (marlock). Jfr marleka.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
mara i Dalins ordbok 1850
mara, f. 1.
- En om nätterna, under half sömn, angripande andtäppa, förenad med de obehagligaste drömmar och en högt plågsam känsla, liksom om en svår tyngd tryckte bröstet. Tillskrefs fordom:
- Ett förment trollväsende, som, under skepnad af en dels ung, dels gammal qvinna, troddes sätta sig öfver den sofvandes bröst. Deraf uttrycket: Ridas af maran.
- (fig. fam.) Liderlig och fräck, eller ful och stygg qvinna.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.