Synonymer till mört
Ordlistorna anger inga synonymer för mört.
Exempelmeningar
- Vid kanalen fångade vi flera mörtar på en timme.
- Mörten har rödaktiga fenor och silvriga fjäll.
- Till middag stekte hon några mörtar i smör.
Uttryck med mört
- pigg som en mört
- full av energi, vaken
mört på engelska
roach (insjöfisken Leuciscus rutilus).
- pigg som en mört ("mycket pigg") fit as a fiddle ("very alert")
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer mört?
mört, Leuciscus rutilus, svenska dialektalt (om enstaka fiskar) även mörta till exempel Småland, Ydre hd, fornsvenska myrt(er), uppvisat blott som tillnamn (Xen. Lid. s. 97), jämför isländska murtr, som tillnamn, norska murt, mört, småfisk, no.-da. mort, mört, nyisländska murti, -a, liten forell; medellågtyska morte från nordiska språk. Enligt förf. Etymol. Bemerk. s. XI och Språkv, sällsk. i Ups. förhållande 1891-94 s. 97 besläktat med grekiska smarís (genitiv -ídos), till indoeuropeiska (s)mer, glänsa, i grekiska marmairō, glänser; jämför de likbetydande braxen, id, löja och så vidare; samt i samma riktning senare Marstrander ZfePh 1910 s. 373 f. av indoeuropeiska *mr̥kt-, to-particip till merg, skimra och dylikt, i forniriska mrecht, brokig, kymriska brithyl, forell. I så fall ett urgammalt fisknamn liksom id, lax. Annorlunda dock Persson KZ 33: 268 n. l, som ställer ordet till nyisländska murtr, kort, lågtyska murt f., något söndersmulat, medelhögtyska murz, kort avskuret stycke, stump; jämför samme förf. Indog. Wortf. s. 214; alltså med samma betydelse-utveckling som i de av Lidén Upps.-stud. s. 91 och förf. Språkv. sällsk. i Ups. förhållande 1891-94 s. 95 anförda fisknamnen till exempel bjälke, stamm, stävling, väling (till isländska vǫlr, käpp), namn på Leuciscus grislagine, eller svenska (vard.) abborrpinne. Då de flesta beteckningar på åtminstone mindre fiskar i regel icke hava hög ålder, synes Perssons tolkning böra föredragas.
Hellquists originaltext med förkortningar
mört, Leuciscus rutilus, sv. dial. (om enstaka fiskar) även mörta t. ex. Smål., Ydre hd, fsv. myrt(er), uppvisat blott som tillnamn (Xen. Lid. s. 97), jfr isl. murtr, som tillnamn, no. murt, mört, småfisk, no.-da. mort, mört, nisl. murti, -a, liten forell; mlty. morte från nord. spr. Enl. förf. Etymol. Bemerk. s. XI o. Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 97 besl. med grek. smarís (genit. -ídos), till ie. (s)mer, glänsa, i grek. marmairō, glänser; jfr de likbetyd. braxen, id, löja osv.; samt i samma riktning senare Marstrander ZfePh 1910 s. 373 f. av ie. *mr̥kt-, to-particip till merg, skimra o. d., i fir. mrecht, brokig, kymr. brithyl, forell. I så fall ett urgammalt fisknamn liksom id, lax. Annorlunda dock Persson KZ 33: 268 n. l, som ställer ordet till nisl. murtr, kort, lty. murt f., något söndersmulat, mhty. murz, kort avskuret stycke, stump; jfr samme förf. Indog. Wortf. s. 214; alltså med samma betyd.-utveckling som i de av Lidén Upps.-stud. s. 91 o. förf. Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 95 anförda fisknamnen t. ex. bjälke, stamm, stävling, väling (till isl. vǫlr, käpp), namn på Leuciscus grislagine, el. sv. (vard.) abborrpinne. Då de flesta beteckningar på åtm. mindre fiskar i regel icke hava hög ålder, synes Perssons tolkning böra föredragas.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.